Projekt: Connected Children: Ett partnerskap för en kunskapsbaserad och innovativ prevention

Fakta om projektet

Projektledare
Torbjörn Forkby
Övriga projektmedlemmar
Mats Anderberg, Sofia Enell, Johan Malmqvist och Angelika Thelin, Linnéuniversitetet; Karin Pernebo, Linnéuniversitetet och Region Kronoberg; Josefin Bernhardsson, FoU Nordost; Kari Jess, Högskolan Dalarna; Pamela Massoudi, Region Kronoberg; Anna Petersén, Örebro universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, FoU Nordost, Högskolan Dalarna, Örebro universitet, Region Kronoberg och Kronobergs åtta kommuner, Falun kommun, Ystad kommun, Lidingö kommun
Finansiär
Forte
Tidsplan
1 jul 2021–30 jun 2027
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Connected Children är ett partnerskap mellan praktik och forskning för utveckling av en kunskapsbaserad prevention riktad mot barn och unga. Programmet griper in i aktuell nationell och internationell policy med syfte att utveckla tidiga och samordnade insatser för barn och unga i svåra livssituationer, samt att förstärka främjande insatser för barn och unga generellt.

Connected Children involverar forskningsstött utvecklingsarbete på fyra platser i Sverige, vilka alla hämtat inspiration från den skotska modellen GIRFEC (Getting It Right For Every Child). Modellen uppfattas stärka möjligheterna till att skapa ett helhetstänkande kring barn och unga, uppmärksamma de som är i behov av extra stöd i ett tidigt skede och medverka till att koordinerade insatser mellan olika stödaktörer kommer till stånd. Tanken är att tillvarata och förstärka barnets/den unges ordinarie livssammanhang, ge ökat utrymme för barnets/den unges eget perspektiv och delaktighet i frågor av betydelse för hen.

Kunskapsprocesserna inom programmet organiseras i tre huvudteman, vilka samtliga har visat sig erbjuda stora utmaningar för det praktiska arbetet:

1. System optimization som avser ledning och systemförändringar inom organisationer som sker för att uppnå målsättningarna.
2. Alliance building som handlar om samarbete och samspel mellan involverade aktörer.
3. Holistic life-course perspective som avser de identifieringspraktiker genom vilka barn och unga i behov av kompletterande utvecklingsstöd uppmärksammas, erbjuds insatser och följs upp.

De tre temana binds samman av en övergripande fråga om hur utvecklingsarbetet förhåller sig till barns rättigheter och hur deras röst och aktörskap ges utrymme.

Programmet kommer att innefatta tvärdisciplinära studier och jämförande analyser av de processer genom vilka förändringsarbetet bedrivs, hur intentionerna översätts lokalt och vilka konsekvenser de får för barn, unga och föräldrar.

Expertgrupp unga

En del av forskningsprogrammet handlar om att bjuda in unga som har egna erfarenheter av olika typer av stödinsatser från professionella. Genom Expertgrupp unga kommer ungdomar mellan 13 och 17 år att få skapa och utveckla tankar och idéer om hur, av vem och när de önskar att professionella ska erbjuda stöd.

Dessa idéer kommer sedan att spridas, på det sätt de unga själva önskar, till professionella, utvecklingsarbeten och inom forskningsprogrammet. Utgångspunkten är att de unga är de verkliga experterna på hur ett stöd skulle kunna se ut och fungera. Sofia Enell är ansvarig forskare för Expertgrupp unga.

Kopplingar till projekt och grupper

Programmet löper under sex år och är en fortsättning på samt geografisk breddning av det tidigare forskningsprojektet Tillitsskapande organisering – gränsöverskridande koordinering för barns bästa. Det är även en del av forskningen i forskargruppen Research on Interventions and Support for Children and Youth (RISCY).

Rapport "Att sätta hjulet i rullning"

Det finns ett stort behov av att utveckla former för uppföljning av hur satsningen på tidiga och samordnade insatser fungerar. I denna rapport ges förslag på hur en del av en sådan uppföljning kan se ut när det handlar om barns och ungas hälsa och levnadsförhållanden. Uppgifter från hälso- och levnadsvaneundersökningen i Kronobergs län har relaterats till det så kallade Barnets bästa hjulet som innefattar olika dimensioner av barns och ungas liv som är viktiga för deras välbefinnande. Analysen jämför resultaten från länets kommuner för att ange vilka och var olika utvecklingsbehov som kan finnas. Rapporten diskuterar också hur uppföljning kan ge underlag för ett systematiskt utvecklingsarbete. För frågor om rapporten kontaktas någon av författarna.

Rapporten "Att sätta hjulet i rullning"

Forskningsartikel om översättningen av välbefinnandehjulet

Den skotska modellen Getting it right for every child (GIRFEC) införs på flera håll i Sverige och är tänkt att stödja ett arbete för att hindra att olika problem kopplade till barn och unga utvecklas. Välbefinnandehjulet är en central del i modellen för att identifiera behov och planera för lämpliga stödinsatser. Tanken är att hjulet ska införas i samtliga verksamheter som möter barn och unga, för att ge en tankeram och ett gemensamt förhållningssätt, som sin tur ska underlätta tidig upptäckt. I artikeln analyseras och diskuteras hur Skottlands välbefinnandehjul anpassas till tre svenska kontexter och vilka konsekvenser det kan få för sättet på vilket barns och ungdomars behov uppfattas, förstås och möts.

Engelska versionen: tandfonline.com/

Se populärvetenskapliga versionen

Ny forskningsartikel om införande av Skottlandsmodellen

Det så kallade välbefinnandehjulet har en central funktion för att kartlägga barns och ungas behov och identifiera eventuella stödbehov i tidigt skede. Förlagan till hjulet utvecklades i Skottland inom satsningen GIRFEC (Getting it right for every child), men har sedan översatts för att fungera i olika lokala sammanhang i Sverige. I artikel analyseras de olika översättningarna och i diskussionen lyfts frågor upp kring vad som egentligen bör översättas för att en modell ska fungera, och risken för att översättningen förändrar den ursprungliga idén.
Kontaktperson: Mats Anderberg

Här kan du läsa artikeln om införande av Skottlandsmodellen

Medarbetare