Släk på baltisk strand

Projekt: CONTRA – Släk på baltiska stränder – omvandling av en olägenhet till en resurs och tillgång

CONTRA-projektet sammanställer den kunskap som krävs för hållbar hantering av släken som ligger längs stränderna i Östersjöregionen och genomför fallstudier för att avlägsna och utnyttja strandavfall som resurs.

Fakta om projektet

Projektledare
William Hogland
Övriga projektmedlemmar
Yahya Jani, Juris Burlakovs, Jelena Lundström och Varvara Sachpazidou, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, University of Rostock, Institute of Oceanology of the Polish Academy of Sciences, EUCC - Coastal Union Germany, KS-VTCtech GmbH Association of Polish Communes Euroregion Baltic, Estonian Ministry of Environment, University of Tartu, Atlantic Branch of Shirshov Institute of Oceanology, RAS University of Southern Denmark, Krinova AB, Municipality of Køge, Gdańsk University of Technology, Hanseatic Environment CAM GmbH
Finansiär
Interreg Baltic Sea Region
Tidsplan
1 jan 2019-30 jun 2021
Ämnen
Miljöteknik (Institutionen för biologi och miljö, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupp
The Environmental Science and Engineering Group (ESEG)
Webbplats
www.beachwrack-contra.eu
Facebook
www.facebook.com/beachwrack.CONTRA (@beachwrack.CONTRA)

Mer om projektet

Släken är organiskt material som spolas i land, t.ex. avrivet av havsgräs eller bruna alger. Släken kan ha stor inblandning av ålgräs och tungmetallhalten kan vara höga. Efter stormar kan denna släk täcka Östersjöns stränder för veckor eller månader, ruttnar i en illaluktande soppa och läcker näringsämnen och föroreningar tillbaka i vattnet. Hanteringen av släken är en fråga för de lokala myndigheterna och turistnäringen, i synnerhet västra och södra Östersjön.

Släk betraktas ofta som en olägenhet, särskilt när det landar oväntat och i stora mängder på turiststränderna. Lokala myndigheter måste betala stora pengar för att samla in och ta hand om släken. Utmaningen är att hitta en balans mellan allmänhetens efterfrågan på ’rena’ stränder, miljöskydd och ekonomi och återvinning.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen The Environmental Science and Engineering Group (ESEG)

Fotogalleri

Kick-off för Contra, Kristianstad
Kick-off för Contra, Kristianstad Hofmann
Föregående bild Nästa bild
Tång på strand
Tång på strand, Diedrichshagen Hofmann
Föregående bild Nästa bild
Contra, projektpartner
Contra, projektpartner Hofmann
Föregående bild Nästa bild
Jane Hofmann, EUCC-D, var keynote speaker vid workshopen – Tång på stranden som en resurs och tillgång.
Jane Hofmann, EUCC-D, var keynote speaker vid workshopen – Tång på stranden som en resurs och tillgång. William Hogland
Föregående bild Nästa bild
Fredrik Gröndahl, KTH, representerar Grass-projektet och visar hur tång används som isoleringsmaterial.
Fredrik Gröndahl, KTH, representerar Grass-projektet och visar hur tång används som isoleringsmaterial. William Hogland
Föregående bild Nästa bild
Tångsamlingar, gamla bilder från Gotland av Tõnu Saartuk.
Tångsamlingar, gamla bilder från Gotland av Tõnu Saartuk. William Hogland
Föregående bild Nästa bild
André Luís de Sá Salomão, Rio de Janeiro State University, Brazil, visar en studie att kor får äta en viss typ av alger.
André Luís de Sá Salomão, Rio de Janeiro State University, Brazil, visar en studie att kor får äta en viss typ av alger. Varvara Sachpazidou
Föregående bild Nästa bild
Varvara Sachpazidou och William Hogland, Linnéuniversitetet, organiserade också en studieresa på Öland.
Varvara Sachpazidou och William Hogland, Linnéuniversitetet, organiserade också en studieresa på Öland. Johanna Eriksson, Barometern
Föregående bild Nästa bild
En online-konferens kommunicerar med hela världen, från Guatemala, Sierra Leone, Nepal, Ryssland och andra.
En online-konferens kommunicerar med hela världen, från Guatemala, Sierra Leone, Nepal, Ryssland och andra. William Hogland
Föregående bild Nästa bild

CONTRA – COnversion of a Nuisance To a Resource and Asset

logotyp för Contra

Projektet finansieras av

BDSR