Projekt: Den faktabaserade läroplanen – tillkomst, innehåll och realisering (DeFakto)

I Sverige pågår ett omfattande reformarbete med en ny faktabaserad läroplan för grundskolan, vilket projektet DeFakto studerar genom att analysera dess politiska legitimering, innehåll och implementering i undervisningen. Projektet syftar till att fördjupa förståelsen av hur läroplansreformer utformas och påverkar både lärare och elever i klassrummet.

Fakta om projektet

Projektledare
Andreas Nordin
Övriga projektmedlemmar
Daniel Sundberg och Bettina Vogt, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Linnéuniversitetet
Tidsplan
1 okt 2025 – 31 dec 2030
Forskningsämne
Pedagogik, Institutionen för pedagogik (fakulteten för samhällsvetenskaper)

Mer om projektet

I Sverige pågår just nu ett reformarbete med att ta fram den tredje läroplanen för grundskolan med ett uttalat fokus på fakta och ämneskunskaper, en kursomläggning för svensk skola, enligt regeringen, som berör samtliga rektorer, lärare och elever inom svensk grundskola. I projektet Den faktabaserade läroplanen – tillkomst, innehåll och realisering (DeFakto) undersöker vi vad som gör en ny faktabaserad läroplan möjlig just nu, trots att skolan så nyligen påbörjat implementeringen av 2022 års läroplan, samt varför man från politiskt håll väljer samma lösning som de två tidigare läroplanerna trots att den egna analysen är att skolan i ljuset av de försämrade PISA-resultaten år 2022 befinner sig i en allvarlig kris.

För att bättre förstå detta söks i projektet svar på tre frågor:

Hur legitimeras införandet av en faktabaserad läroplan på policyarenan?
Hur väljs kunskap ut och organiseras i läroplanetexten?
Hur realiseras den nya läroplanen i olika undervisnings- och ämneskontexter?

Genom att besvara dessa frågor bidrar projektet med kunskap om hur läroplansreformer legitimeras i politisk retorik och om vilken vetenskapliga grund som dessa reformer vilar på. Projektet bidrar även med kunskap om läroplaners innehållsliga struktur och hur väl deras olika delar hänger samman. Slutligen så bidrar projektet till en fördjupad förståelse för vilka konsekvenser den faktabaserade läroplanen får för lärares undervisning och bedömning, det vill säga för vilken läroplan som eleverna faktiskt erbjuds i klassrummet.

Sammantaget kommer projektets tre delstudier att bidra med ny kunskap om den svenska läroplansutvecklingen och dess realisering i styrdokument och klassrum av relevans för politiker, rektorer, lärare och en intresserad allmänhet.