Fakta om projektet
Projektledare
Sofia Enell
Övriga projektmedlemmar
Lotta Agevall Gross, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; VoB-SYD; Gryning vård & Cura
Finansiär
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Tillämpad välfärdsforskning 2025
Tidsplan
1 juli 2025–30 juni 2030
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Forskargrupp
Research on Interventions and Support for Children and Youth (RISCY)
Mer om projektet
Hem för Vård eller Boende (HVB) berör ca 6000 unga varje år och har varit lagstadgad insats sedan 1902. Syftet är att erbjuda vård och bidra till varaktig förändring för unga. Under årens lopp har vårdens innehåll utvecklats mot ett mer terapeutiskt innehåll.
Trots institutionernas historia och deras fokus på behandling, är möjligheten att uppnå positiv förändring omdiskuterad. Att under begränsad tid isoleras från övriga samhället innebär att det kan vara svårt att upprätthålla de förändringar som sker under placering.
Forskning har också visat att vara och bo tillsammans med andra normbrytande unga kan leda till negativ kamratsmitta och ytterligare problematisk utveckling. Tidigare forskning om institutionsvård i Sverige har framförallt berört de särskilda ungdomshemmen, vilket innebär att vi saknar kunskap om vad som händer på HVB, de institutioner som i antal är vanligare än de låsta ungdomshemmen men utan kraftiga tvångsbegränsningar. I den aktuella studien vill vi utforska förutsättningarna för HVB som en plats för förändring.
Vi vill studera vilka förändringar som är önskvärda och möjliga att genomföra inom ramen för HVB och förutsättningar för att dessa förändringar kvarstår efter placering och i andra sammanhang. Syftet är att synliggöra och fördjupa kunskapen om HVB och dess möjligheter och begränsningar som plats för positiv förändring, baserat på de ungas och personalens perspektiv och vardag. Studien består av två delstudier.
I den första delstudien fokuserar vi på ungdomarnas förståelse av livet före placeringen, själva placeringen och vardagen på HVB samt livet efter placeringen.
Den andra delstudien undersöker personalens arbete, deras perspektiv på ungdomarna, beskrivningar av de problem som ungdomarna står inför, identifierade behov, tankar om behandling och hur de dagligen arbetar för att åstadkomma förändring. Studien kommer genomföras i samarbete med tre kommunägda vårdbolag.
Forskningsansatsen är kvalitativ med tidsgeografisk metod där aktivitetsdagböcker kombineras med kvalitativa intervjuer. I analysen använder vi de tidsgeografiska restriktionsbegreppen (kapacitetsrestriktioner, auktoritetsrestriktioner, och kopplingsrestriktioner) för att förstå såväl de ungas vardag på HVB som personalens arbete och handlingsutrymme. Det finns ett behov av ökad transparens av vardagslivet på HVB där denna studie kan ge bättre förståelse av platsens betydelse för de inblandade men också för hur dessa miljöer bättre kan integreras i samhället.
