två skolflickor är aktiva med en surfplatta

Projekt: Digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning

Detta projekt bedrev forskning om vad som händer och blir möjligt när digitala verktyg används i förskolans och skolans undervisning, samt hur deras användning påverkar barns och elevers digitala kompetens. Forskningen skedde i nära samarbete med verksamma i pedagogisk praktik. Det fanns även en tydlig koppling mellan forskarna i projektet och universitetets lärarutbildningar.

Detta projekt avslutades i december 2023.

Fakta om projektet

Projektledare
Marina Wernholm
Övriga projektmedlemmar
Andreas Ebbelind, Hanna Palmér och Emelie Patron, Linnéuniversitetet; Kristina Danielsson, Stockholms universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Stockholms universitet
Finansiär
Nämnden för lärarutbildning (NLU) vid Linnéuniversitetet
Tidsplan
1 jan 2021–31 dec 2023
Ämnen
- Pedagogik (Institutionen för pedagogik och lärande, Fakulteten för samhällskunskap)
- Naturvetenskapernas didaktik (Institutionen för didaktik och lärares praktik, fakulteten för samhällskunskap)
- Matematikdidaktik (Institutionen för matematik, Fakulteten för teknik)
- Svenska språket med didaktisk inriktning (Institutionen för svenska språket, Fakulteten för konst och humaniora)

Mer om projektet

Den tvärvetenskapliga forskargruppen Digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning bildades i form av ett treårigt forskningsprojekt med stöd av Nämnden för lärarutbildnings (NLU) strategiska forskningssatsning under 2021–2023, i relation till området digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning. Forskningen inom området har fortsatt efter projektets slut i form av forskargruppen Digi-gruppen.

Forskningen formerades kring det teoretiska perspektivet design för lärande (DfL), där undervisning och lärande betraktas som en form av multimodal design: läraren iscensätter, eller designar, lärandeaktiviteter och ger därmed eleverna tillgång till olika resurser som möjliggör meningsskapande; eleverna å sin sida re-designar sitt lärande i relation till de förutsättningar de ges och med utgångspunkt i sina tidigare kunskaper, intressen m m.

Inom DfL har man utvecklat en modell, learning design sequence (LDS). Den kan användas av lärare för att planera och utvärdera undervisning och av forskare som analysverktyg i vetenskapliga studier. I forskningsprojektet ingick tre studier där digitala animeringar i relation till undervisning och lärande i olika ämnen studerades med utgångspunkt i LDS.

Studie 1

Studie 1 bidrar med kunskap om vad som händer och vad som blir möjligt när elever i åk 2 skapar multimodala texter tillsammans i mindre grupper, genom att studera processen när de transformerar en egen handskriven saga till en multimodal, digital text. I den här studien används actionkameror i skolmiljö för att fånga barns perspektiv på processen när de skapar en multimodal, digital text tillsammans med andra.

Huvudansvariga: Marina Wernholm och Kristina Danielsson.

Publikation: Young Pupils’ Joint Creation of Multimodal Fairy Tales Using Analogue and Digital Resources.

Studie 2

I studie 2 utforskar sexåringar kombinatorik genom digitala animeringar. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning och bidrar med kunskap om hur barnen interagerar och skapar mening, då de skapar multimodala representationer av sina lösningar.

Huvudansvariga: Andreas Ebbelind och Hanna Palmér.

Publikation: Förskoleklasselever utforskar kombinatorik genom digitala animeringar.

Studie 3

Studie 3 fokuserar på hur lärare kan möjliggöra meningsskapande i naturvetenskap genom användning av olika semiotiska resurser, såsom fysiska modeller, rollspel och animationer. Intresset är riktat mot vilket lärande som möjliggörs när sexåringar arbetar med att skapa egna digitala animationer av vattenmolekylens struktur och vattnets fasövergångar, samt vilka tecken på lärande som synliggörs i deras skapande av digitala animationer.

Huvudansvariga: Emelie Patron och Marina Wernholm.

Publikation: An Exploration of How Multimodally Designed Teaching and the Creation of Digital Animations can Contribute to Six-Year-Olds’ Meaning Making in Chemistry.

Relaterad forskning

Projektet var en del av forskningen i forskargrupperna Digi-gruppen, Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP), Litteracitet och undervisning och Matematikdidaktik, samt Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring.

Medarbetare