Projekt: eHälsoinstitutet studerar effekterna av den nationella läkemedelslistan (NLL)

Läs hela rapporten i PDF-format:
”Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan”pdf

Bakgrund
Läkemedelsrelaterade problem medför onödigt lidande för många patienter, och höga kostnader för samhället och kan i många fall kopplas till bristande informationshantering. Idag finns ingen sammanhållen hantering av patientens läkemedelsordinationer för de som har flera olika vårdgivare. Bristen på en gemensam och aktuell läkemedelslista kan skapa osäkerhet hos patienten om vilka läkemedel de ska använda och varför, vilket kan leda till felanvändning. Det ökar också risken för feldoseringar och olämpliga kombinationer av läkemedel, samt skapar onödigt merarbete i hälso- och sjukvården och på apotek.

Sverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter.

Det är viktigt att följa upp en sådan omfattande satsning före, under och efter införandet. Bättre kunskap och förståelse om effekter, användarnas uppfattningar och eventuella hinder i samband med införandet av NLL kan bidra till arbetet med implementering, förändringsarbete och teknisk utveckling.

Övergripande syfte och mål
Syftet med den första delen av projektet som nu är genomförd var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ. Projektet har haft tre delmål: (1) ta fram en modell för att kunna undersöka användarnas upplevelser av läkemedelsprocessen som kan användas för att följa effekter på kvalitativa aspekter vid införandet av NLL, (2) genomföra en föremätning innan införandet av NLL och (3) ta fram validerade frågor som kan användas som indikatorer för kvalitativa aspekter i nationella uppföljningar kring NLL.

Parallellt med uppdraget från E-hälsomyndigheten, genomfördes även en studie med syftet att undersöka förekomsten av fel och avvikelser i listan ”mina sparade recept på apotek” innan lagen om nationell läkemedelslista trädde i kraft.

Syftet med forskningsprojektets fortsättning är att med olika metoder följa effekter och implementering av NLL. Resultat från de genomförda undersökningarna kommer då att användas som ”före-mätning” för att kunna följa förändringar över tid.

Metod 
Projektet består av flera olika delar:

1. Intervjuer och enkäter med individer och personal som berörs av Nationella läkemedelslistan och som representerar vård (läkare, sjuksköterskor och kliniska farmaceuter), apotek (apotekare och receptarier från olika apotekskedjor) och individ (patienter och anhöriga/närstående). 
2. Samverkan med Nationell patientenkät med inkludering av nya frågor om läkemedelsinformation till patienter. 
3. Studie om avvikelser och fel i dagens receptlistor på apotek. 
4. Kvantitativ studie baserad på data från register och sjukvård (framtagande av kvalitetsindikatorer).
   
   

Resultat och slutsats från genomförda studier
Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras.

Projektgrupp
Arbetsgruppen på eHälsoinstitutet har utgjorts av Tora Hammar (projektledare, universitetslektor hälsoinformatik inriktning läkemedel), Lina Nilsson (universitetslektor hälsoinformatik) Maria Qvarfordt (doktorand), Lena Finnas (administratör) och Evalill Nilsson (verksamhetsledare, universitetslektor hälsoinformatik). Projektet har även haft en referensgrupp med representanter från myndigheter och aktörer inom området, samt forskare och patienter.

Etik och legala aspekter
Projektet har godkännande från Etikprövningsmyndigheten. 

Tidsplan:
Två studier genomfördes innan lagen om nationell läkemedelslista trädde i kraft. Projektet fortsätter tills vidare för att följa effekter och implementering av NLL.