Projekt: Ekens genetik i unga försök

Projektet avslutades 2022.

Fakta om projektet

Projektledare
Johan Kroon
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Skogforsk
Finansiärer
Föreningen Skogsträdsförädling/Stiftelsen konsul Faxes donation, Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande, Erik och Ebba Larssons samt Thure Rignells stiftelse, Stiftelsen Petersson-Grebbe, Stiftelsen Extensus
Tidsplan
2018–2022
Ämne
Skog och träteknik (Institutionen för skog och träteknik, Fakulteten för teknik)

Mer om projektet

Projektets målsättning är att ta fram odlingsvärda sorter av ek. Helt nytt är att även bergek (Quercus petraea) finns med i testningen. I allmänhet skall projektet ge förbättrade kunskaper kring odling av bergek och skogsek i Sverige. I detta projekt har vi samlat ekollon från enskilda träd och odlat plantor för fortsatt testning i avkommeförsök i södra Sverige för långsiktiga studier av vitalitet (klimatanpassning), tillväxt och stamkvalitet. Inom projekttiden kommer tidiga egenskaper att utvärderas.

Vid odling av ädla lövträd är det ofta frågan om långa omloppstider och det ekonomiska utfallet är mycket starkt avhängigt av den timmerkvalitet som slutprodukten erhåller. För en skogsägare är det dessutom viktigt och extra tillfredsställande om en ungskog kan etableras snabbt. Detta gynnas av ek som är skadefri (väl klimatiskt anpassad) och uppvisar en snabb ungdomstillväxt, samt har genomgående rak stam.

Det är därför väsentligt att man utgår från ett bra odlingsmaterial. Förutom att materialet i sig självt skall ha en hög produktionspotential och producera virke av god kvalitet, är det av största vikt att materialet är väl anpassat till det klimat där det skall odlas. Exempelvis torde förutsättningarna för ek att klara av den idag så uppmärksammade ”ekdöden”, som anses vara ett mycket komplext problem orsakat av olika stressfaktorer, vara betydligt större om träden är klimatiskt väl anpassade. Kunskap och tillgång till ett bra genetiskt material för olika trädslag ökar även handlingsfriheten vid nyetablering av skog.

Det finns bara två inhemska ekar i Skandinavien, skogsek (Quercus robur) och bergek (Q. petraea). Vid skogsodling av ek i Sverige har hittills intresset koncentrerats till skogsek. Därför är odlingsvärdet av den närbesläktade bergeken bristfällig. Idag finns heller inga jämförande fältförsök för systematisk utvärdering av bergek och skogsek under svenska förhållanden, vilket gör att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma skillnader kopplat till tillväxt och överlevnad.

Även om det ofta beskrivs att arterna har olika ekologiska preferenser så är kännedom om hur de båda arterna växer i förhållande till varandra under olika klimat- och markförhållanden högst osäker. Sådana jämförelser låter sig dock göras genom att odla ekmaterial för utläggning i designade genetiska fältförsök som upprepas över en bred miljögradient (klimat, jordart etc).

Det råder brist på inhemskt skogsodlingsmaterial för många lövträdslag, vilket kompenseras genom import av såväl frö som plantor från kontinenten. Vi vet dock inte huruvida sådant material är lämpligt att använda i Sverige. Att använda ett odlingsmaterial som förflyttats långt från växtplatsen är ett risktagande. Eftersom södra Sverige utgör nordgräns för de ädla lövträdens naturliga utbredningsområde är det sannolikt extra viktigt att ha kontroll på genetiska egenskaper som är kopplade till klimatisk anpassning.

Kunskap om proveniensens betydelse och olika frökällors odlingsvärde hos ek i Sverige är idag mycket bristfällig. I en ambitiös studie att samla forskningsresultat på ek i Europa finns ingen referens till svenska studier (Eriksson 2015). Även om kunskapsläget för svensk ek är begränsat så finns det resultat från ek på kontinent där tydliga skillnader i tillväxtrytm och tillväxt har kunnat påvisas beroende på skillnader i materialets ursprung.

Skogforsk har under två år samlat in ekollon och odlat plantor för att avkommepröva ek i genetiska fältförsök, med ett extra syfte att även inkludera bergek. Ekollon från enskilda träd såddes i såddlådor med målet att efter omskolning få fram ca 200 täckrotsplantor per sort. Två försök kommer att planteras under den kommande våren med avkommor (familjer) från ca 50 bergekar och 80 skogsekar med ursprung från svenska bestånd, samt referensfamiljer av bergek från Danmark, Tyskland och Kroatien. Ollonsådden inleddes hösten 2018, och idag finns tillräckligt med plantor för två planerade fältförsök med ca 6 000 plantor vardera. Plantorna etiketteras och ska packas för fryslagring under vintern. Plantering i fältförsök är planerad att ske våren 2020.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Skogsekologi och ekofysiologi.