Projekt: Energirättvisa för landsbygdssamhällen – Mot vägar till självbestämmande i hållbarhetsomställningar

Fakta om projektet

Projektledare
Solène Prince, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Marianna Strzelecka, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Formas
Tidsplan
1 jan 2024–31 dec 2027
Ämne
Turismvetenskap (Institutionen för marknadsföring och turismvetenskap, Ekonomihögskolan)

Mer om projektet

Vår forskning kommer att ge resultat och förslag som kan påverka politik som specifikt kommer att gynna människor i svenska landsbygdsområden som måste hantera utbyggnaden av den förnybara energisektorn. Utvecklingen av förnybara energianläggningar nära landsbygdssamhällen är en omtvistad fråga. Även om det finns gott om argument för utvecklingen av den förnybara energisektorn, gör lokala effekter av vindkraftsinstallationer på markanvändning, ekosystem och landskapsestetik omställningar till en kontroversiell samhällsfråga när det gäller dess makt att omorganisera områden och ekonomisk aktivitet. Sverige har som mål att övergå till förnybara energikällor, men motståndet mot dess infrastruktur äventyrar detta mål. Kommunerna med flest landbaserade vindturbiner ligger i norra delen av landet där det finns stora områden med obebodd mark. Där expanderar vindkraften för att tillhandahålla grön och billig energi till nya industrier i enlighet med utsläppsminskningsstandarder. I projektet fokuserar vi därför vår forskning på kommuner i norra Sverige, eftersom utbyggnaden av vindkraftssektorn och samhällsmissnöje är mycket påtaglig där.

Eftersom omställning till hållbarhet förvandlar landsbygden till ett geopolitiskt område för framtidens energiproduktion och utmanar landsbygdens utveckling, finns det ett akut behov att identifiera vägar till energirättvisa. Att beakta landsbygdens lokala politik är avgörande för att Sverige ska kunna uppfylla nationella och globala mål för klimatåtgärder, samt minska platsskillnader och främja hållbara samhällen. För att förstår hur energiorättvisor upplevs, reproduceras och införlivas på landsbygden använder vi ”assemblage thinking”. Detta sätt att tänka hjälper oss att förstå de materiella, symboliska och affektiva aspekterna bakom hållbara energiomställningar på landsbygden. Vi betraktar landsbygden som en sammansättning av materialitet, människor och narrativ för att förstå hur den påverkas av yttre krafter och reproduceras i en hållbar energiomställning. Vi fyller kunskapsluckor om energirättvisa genom att söka vägar för att ge landsbygdsaktörer möjlighet att delta meningsfullt i politiska debatter om energiomställning. Resultatet kan stödja intressegrupper som strävar efter landsbygdssamhällens hållbarhet, såsom destinationer, samebyar, lokala föreningar, bönder, skogsbruksgrupper och naturskyddsgrupper.

Projektet pågår under fyra år och består av fyra faser av kvalitativ forskning om produktionen av rumsliga sammansättningar i hållbara energiomställningar. Dessa faser inkluderar intervjuer med bybor med stöd av fotografier av platser, etnografier på platser som hyser motstånd och intervjuer med offentliga tjänstemän som är involverade i planeringsfrågor. Kvalitativ forskning hjälper oss att förstå komplexiteten och nyanserna i mänskliga erfarenheter som formar rum. De fyra faserna kompletterar varandra för att ge en djupgående redogörelse för de berättelser, saker och människor som formar landsbygdsmiljöer i hållbara energiomställningar. Med kvalitativ forskning ger vi landsbygdens intressegrupper möjlighet att berätta historier om plats och motstånd. Vi använder deltagande metoder för att arbeta för lösningar till stärkt egenmakt med projektdeltagare, forskare och allmänheten. Forskarna är samhällsvetare med erfarenhet av att verka i landsbygdsområden som genomgår samhällsomvandling.