Fakta om projektet
Projekttitel
Evidens i ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap i förskoleklassen och grundskolan - en kartläggning av nordiska interventionsstudier
Projektledare
Rickard Carlsson
Övriga projektmedlemmar
Thomas Nordström, Viktor Kaldo, Natalie Hyltse, Linda Fälth, Camilla Nilvius, Hanna Palmér, Andreas Eckert, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitete
Finansiär
Nämnden för lärarutbildning. Strategisk satsning 2026 - 2027.
Tidsplan
1 jan 2026 – 31 dec 2027
Ämne
Psykologi, pedagogik, ämnesdidaktik (institutionen för psykologi, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupper
Evidens för Lärande och Didaktik (ELD; OBS - hemsida är på gång!), RiDE, Litteracitet och undervisning, Matematikdidaktik
Mer om projektet
För att en undervisningsmetod (till exempel phonics) ska vara evidensbaserad krävs att den vetenskapliga litteraturen har sammanställts i en systematisk litteraturöversikt. Flera studier med ett stort antal deltagare krävs för att det ska bli hög precision i hur effektiv metoden är. Studierna måste vara av hög kvalitet med en design som kan utvärdera effekten av en undervisningsmetod.
Detta innebär som regel interventionsstudier där enskilda elever, lärare, grupper, eller klasser randomiseras eller matchas till intervention eller kontrollgrupp. Studierna måste också ha låg risk of bias, vilket innebär att man kan utesluta faktorer som kan snedvrida resultaten (till exempel högt bortfall eller selektiv rapportering). Studierna måste också ha låg heterogenitet så att det är meningsfullt att sammanställa dem och att man inte blandar äpplen och päron. Det är också viktigt att publiceringsbias (att studier utan tydliga resultat inte publiceras) inte gör att resultaten i studierna blir överskattade.
Sist, men inte minst, måste studierna ha en hög direkthet, det vill säga tydligt matcha den frågeställning man är intresserad av. Här använder man sig av minnesregeln: PICO som står för population, intervention, comparison och outcome. När man bedömer detta från ett svenskt perspektiv kan det ofta bli stor osäkerhet kring just populationen. Kan verkligen studier genomförda i huvudsakligen anglosaxiska länder generaliseras till svensk kontext? Vår utgångspunkt är studier genomförda i Norden i hög grad kan generaliseras till den svenska skolan.
Vill vill därför skapa en databas över alla interventionsstudier som genomförts i grundskolor i Norden de senaste tio åren, samt kvalitetsbedöma dessa. Vi kommer därefter att matcha dessa nordiska interventionsstudier med befintliga systematiska översikter av hög kvalitet.
Projektet är en del av forskningen i forskargrupperna Evidens för Lärande och Didaktik (ELD; OBS - hemsida är på gång!), Research in Inclusion, Democracy and Equity (RIDE), Litteracitet och undervisning och Matematikdidaktik.
Medarbetare