Fakta om projektet
Doktorand
Emma Westin
Övriga projektmedlemmar
Carina Elmqvist, Region Kronoberg; Anders Svensson, Linnéuniversitetet; Märta Sund Levander Linköpings Universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet och Region Kronoberg
Finansiär
Region Kronoberg (FoU samt Barn- och Kvinnocentrum)
Tidsplan
1 sept 2019 – preliminärt våren 2027
Ämnen
Vårdvetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och vårdvetenskap)
Forskargrupp
CISA
Mer om projektet
I genomsnitt har ett barn i förskoleåldern mellan 6-10 luftvägsinfektioner per år med eller utan feber (där vanligt förkylning är mest förekommande). Barn som är friska sedan tidigare klarar oftast att hantera feber utan komplikationer och mår då bäst av att vårdas hemma, trots det kan ett barn med feber väcka känslor av oro och hjälplöshet hos föräldrar. Det är naturligt att söka råd hos sjukvården när känslan av oro blir stark och föräldrarna har rätt att få den information de behöver för att ta de bästa besluten för sina barn. Sjukvårdens uppgift är att göra föräldrarna förberedda på hur de ska hantera att deras barn har feber och att skapa trygghet.
Tidigare forskning visar dock att föräldrarnas möte med sjukvården inte alltid blir bra. Föräldrarna kan få olika information beroende på vem de talar med, det förekommer även felaktig information och dubbla budskap. Ibland orsakar vårdpersonalens bemötande att föräldrarna får en känsla av att de sökt sjukvård i onödan. En del av problemet är att de rådgivningsstöd och kunskapsunderlag som inbegriper feber hos barn inte är generellt anpassade för alla vårdnivåer vilket kan vara en orsak till att vårdpersonal på olika enheter inte ger samma råd.
Föräldrarna behöver få klara, tydliga och framförallt enhetliga råd och det är sjuksköterskans ansvar att skapa en tillitsfull relation till både barnet och dess föräldrar för att i samråd kunna planera och genomföra omvårdnaden. För att föräldrarna ska kunna ta informerade beslut, vilket i sin tur ökar egenmakten, räcker emellertid inte alltid att enbart ha fått information om vad feber är och hur dess negativa bieffekter ska lindras, föräldrarna behöver även veta vilka tecken som föranleder att de behöver söka sjukvård för sina barn och vilken vårdnivå som då är lämplig att vända sig till. För att uppnå detta finns det behov av en enhetlig handlingsplan som kan användas av både föräldrar och sjuksköterskor.
Projektet är en del av forskningen i CISA (Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård).