Projekt: FMS-modellen – fysisk kraft, mental harmoni och social kompetens
Syftet med projektet är att under några läsår undersöka om individuella livsstilsplaner som elever i gymnasieskolor genomför enligt FMS-modellen tillsammans med skolledning, elevhälsa och lärare leder till ökat ansvar för sin egen hälsa. Ett annat syfte är att mäta eventuella förändringar av hälsovariabler över tid.
Fakta om projektet
Projektledare
Anna Hafsteinsson Östenberg
Övriga projektmedlemmar
Marie Alricsson och Haris Pojskic, Linnéuniversitetet
Demir Sekulic och Barbara Gilic, University of Split, Kroatien
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; University of Split, Kroatien
Tidsplan
1 sept 2018–
Ämne
Idrottsvetenskap (Institutionen för idrottsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Syftet med projektet är att kartlägga och genomlysa gymnasieungdomars livsstil och levnadsvanor, samt genomföra en intervention som bygger på frivillighet och eget ansvar i en förändringsprocess under en treårsperiod.
En fysiskt aktiv livsstil under uppväxten har därutöver visat sig minska risken för att utveckla kroniska sjukdomar, fysiska såväl som psykiska, senare i livet (Rowland 2007, Fritz 2017), samt att undvika skador och förbereda för aktiveter med högre intensitet (Faigenbaum et al. 2009, Mayer et al. 2013, Kenny et al. 2012). Barn som inte rör sig tillräckligt behöver bli involverade och vänja sig vid fysisk aktivitet tidigt i livet för att få en vana vid att använda sin kropp (Mayer 2013).
För att öka den fysiska aktiviteten är det av vikt att samhällsorganisationer såsom skola, landsting och stat ställer sig bakom och stödjer detta (Lee et al. 2007). Då gymnasieåldern är den ålder då du allt mer kan göra dina egna val vad beträffar livsstil och levnadsvanor, är det en grupp som kan vara viktig att kartlägga och undersöka vad gäller just dessa hälsofrämjande faktorer.
Metod
Projektet planeras att pågå under perioden höstterminen 2018 till höstterminen 2021 vid två gymnasieskolor i Mellansverige, en kommunal skola och en friskola. Det riktar sig till årskurs 1–3 i gymnasiet och totalt cirka 600 elever planeras att deltaga.
Projektet innebär att eleverna får en genomlysning av sin livsstil/levnadsvanor i form av en modell, FMS. Fysisk kraft, mental harmoni och social kapacitet (FMS) studentprofil är ett instrument designat för ungdomar mellan 12 och 19 års ålder. Definitionen härrör från WHO:s definition av hälsa: Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO, 1948).
FMS är ett webbaserat självadministrerande dataprogram med kompletterande fysiska tester där elevens styrka, rörlighet och antropometiska mått registreras (Yohannes et al. 2020). det är ett helhetskoncept där eleven efter analys av fysiska tester, enkätsvar och KASAM-test (känsla av sammanhang; Antonovsky, 1987) vid behov uppmanas att ta eget ansvar för att förbättra de variabler som ligger i riskzonen för ohälsa.
Konceptet förankras hos rektor och genomförs i samarbete med elevhälsan (skolsköterska) och lärarna i idrott och hälsa. Projektet kommer inte att ligga till grund för betygssättning i ämnet idrott och hälsa.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Fysisk aktivitet, hälsa och idrottsmedicin.
Delstudier
Delstudier där resultat från studentprofilen Fysisk kraft, mental harmoni och social kompetens (FMS) har studerats. FMS-profilen består av fysiska tester och enkäter om livsstilsfaktorer (till exempel fysisk aktivitet, kostvanor, alkohol- och tobaksanvändning). Instrumentet heter numera Bwell.
- Yohannes H, Östenberg AH, Alricsson M. Health profile with body mass index and physical fitness in Swedish adolescents: a cross-sectional study. Int J Adolesc Med Health. 2020 Aug 24;34(6):451-458. doi: 10.1515/ijamh-2020-0169. PMID: 32833667.
Första studien undersökte sambandet mellan Body Mass Index (BMI) och tre fysiska konditionskomponenter, inklusive övergripande kondition, enligt den svenska studentprofilen Fysisk kraft, mental harmoni och social förmåga (FMS-profilen). Ett annat syfte var att undersöka test-retest-reliabiliteten hos FMS-enkäten och konditionstesterna. Överviktiga och feta individer presterade lägre i konditionstesterna jämfört med sina normalviktiga motsvarigheter. FMS-enkäten och konditionstesterna visade sig vara pålitliga verktyg. - Östenberg A.H., Pojskic H., Gilic B., Sekulic D., Alricsson M. Physical Fitness, Dietary Habits and Substance Misuse. A Cross Sectional Analysis of the Associations in 7600 Swedish Adolescents. J. Phys. Act. Health. 2022;6:26–37. doi: 10.5334/paah.164.
Data samlades in från svenska gymnasieelever, årskurs 1–3 (16–19 år), av båda könen, totalt 7 600 svenska ungdomar, genom användning av Fysisk kraft, mental harmoni och social förmåga (FMS-profilen), vilken består av fysiska tester och enkäter om livsstilsfaktorer (till exempel fysisk aktivitet, kostvanor, alkohol- och tobaksanvändning).
Bland svenska ungdomar ökar användningen av tobak och alkohol med åldern. Dock är fysisk aktivitet konsekvent skyddande mot tobaksanvändning, medan kostvanor skyddande mot alkoholkonsumtion. Fysisk kondition och låg alkohol- och tobaksanvändning är möjliga hälsofaktorer. - Hafsteinsson Östenberg A, Enberg A, Pojskic H, Gilic B, Sekulic D, Alricsson M. Association between Physical Fitness, Physical Activity Level and Sense of Coherence in Swedish Adolescents; An Analysis of Age and Sex Differences. Int J Environ Res Public Health. 2022 Oct 7;19(19):12841. doi: 10.3390/ijerph191912841. PMID: 36232140; PMCID: PMC9565133.
Genom att använda den svenska studentprofilen Fysisk kraft, mental harmoni och social kapacitet (FMS) utforskades svenska elever (n=2 028 män, n=1 287 kvinnor) i åldrarna 14 till 18 år genom en tvärsnittsstudie. Stillasittande var signifikant förknippat med en svagare känsla av sammanhang för båda könen, vilket indikerar att övergripande fysisk aktivitet är den viktigaste faktorn för en starkare SOC. Emellertid kan emotionellt stöd i sårbara miljöer ha större inverkan än fysisk aktivitet eller stillasittande gällande känsla av sammanhang för ungdomar. - Lygnegård F, Alricsson M, Östenberg AH. Upper Secondary School Pupils' Experience of a Lifestyle Plan Based on Physical Power, Mental Harmony, and Social Capacity. Int J Environ Res Public Health. 2023 Mar 3;20(5):4532. doi: 10.3390/ijerph20054532. PMID: 36901542; PMCID: PMC10002403.
Denna studie hade som mål att illustrera gymnasieelevers erfarenheter av att använda ett självadministrerat, webbaserat hälsofrämjande verktyg, den svenska studentprofilen Fysisk kraft, mental harmoni och social kapacitet (FMS). Fem gymnasieskolor i Sverige inkluderades. Fokusgruppintervjuer med elever (10 flickor, 5 pojkar, 15–19 år) genomfördes, och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet visade att användningen av ett självadministrerat, webbaserat, hälsofrämjande verktyg anses vara fördelaktigt för att öka medvetenheten och motivationen att genomföra strategier som hjälper till att uppnå en hälsosammare livsstil bland gymnasieelever gällande faktorer som påverkar upplevd hälsa.