Projekt: FOR-WOMEN (rättspsykiatrisk heldygnsvård för kvinnliga patienter)
Projektet ämnar åskådliggöra den svenska rättspsykiatriska heldygnsvården för kvinnliga patienter som vårdas inneliggande på en rättspsykiatrisk vårdavdelning, i Sverige.
Fakta om projektet
Projektledare
Mikael Rask, docent, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Jessica Revelj, doktorand, Linnéuniversitetet; Ulrica Hörberg, docent, Linnéuniversitetet; Märta Wallinius, docent, Lunds Universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Rättspsykiatriska Regionkliniken Växjö, CELAM, Rättspsykiatri Jönköping
Finansiärer
FORTE 2018, tvärvetenskaplig kartläggning och metodutveckling för en mångfacetterad och sårbar patientgrupp.
Tidsplan
1 mars 2019 – 31 december 2026
Ämnen
Vårdvetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupper
SKARP, CELAM, FOR-EVIDENCE
Mer om projektet
FOR-WOMEN ämnar studera den rättspsykiatriska heldygnsvården för kvinnliga patienter som vårdas inneliggande. För att vårda en person krävs förståelse för dennes livssituation och detta är en aspekt som kommer vara central för studierna. Patienter inom rättspsykiatrisk vård har att förhålla sig till ett flertal lagar där hälso- och sjukvårdslagen (HSL: 2017:30) är styrande för innehållet i vården, medan lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV 1991:1129) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT 1991:1128) sätter ramarna för vården.
De som vårdas måste anpassa sig till en strikt och komplex vårdmiljö där patientens möjlighet att tillhandahålla privata tillhörigheter är begränsad. Patienten saknar i de flesta fall möjligheten att, när helst denne önskar och var helst denne vill, gå utanför sjukhusområdet. För att det ska bli möjligt krävs godkännande från läkare och i vissa fall även en godkännande dom ifrån förvaltningsrätt. Det var endast några exempel på den rättspsykiatriska vårdens förutsättningar. Vidare vårdas patienterna i samma miljö som andra personer med psykisk ohälsa, som begått brott och är av olika kön. Alla dessa aspekter påverkar patienterna och föreliggande studier önskar finna vad i dessa aspekter som hjälper eller inte hjälper kvinnorna till rehabilitering, progression i vårdprocessen och förbättrad psykisk hälsa.
Projektet är en del av ett större forskningsprogram som söker evidens för den rättspsykiatriska vården. Genom att studera kvinnornas livssituation kan det sammanlagda resultatet i studierna vara vägledande i utformandet av vården som ges till den specifika patientgruppen i vårdkontexten.
Första studien är av kvalitativ design med fenomenologisk hermeneutisk ansats. Datainsamlingen sker med intervjuer av sammanlagt 20 kvinnliga patienter som vårdas inneliggande på en rättspsykiatrisk avdelning. Samtalet utgår från kvinnornas livssituation och vad varje intervjuperson anser viktigt och vill lyfta och en intervjuguide finns att tillgå. Genom att belysa deras upplevelse av vården kan resultatet hjälpa till att förstå patienternas livssituation och därmed skapa underlag för den vård som bör bedrivas.
Andra studien liknar den första så till vida att den är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk ansats. För studien kommer 20 informanter intervjuas men denna gång är informanterna vårdare till kvinnliga patienter. Fokus för studien kommer vara kvinnor och deras livssituation samt hur vårdare upplever att ge vård till patientgruppen.
Den tredje studien har en kvantitativ design där tre sedan tidigare testade formulär kommer användas (Verbal and Social Interaction, VSI; Essen Climate Evaluation Schema, EssenCES samt Quality of Psychiatric Care Forensic version, QPC-FIP). Både kvinnliga patienter (N ≈ 20) och vårdare (N ≈ 40) kommer ingå i studien med fokus på vårdmiljö, delaktighet samt interaktion mellan personer.
Fjärde studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och kommer genomföras som en observationsstudie. Projektets doktorand kommer observera interaktioner mellan kvinnliga patienter och personal. Utgångspunkt i vad som ska observeras kommer baseras på det som framkommer i de tre tidigare studierna.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Social-, kommunal-, allmän- och rättspsykiatrisk vård (SKARP)