linnea

Projekt: Forskning om undervisning – systematisk kartläggning och analys av forskningslandskap

Det finns en mängd forskning om skolundervisning. Däremot saknas bra sammanställningar av den samlade kunskapen. I projektet Systematisk kartläggning och analys av forskningslandskap undersökte vi hur kunskap om undervisning har utvecklats. Detta gav en förståelse för vilken typ forskning som leder fältet framåt och vad som bidrar till utveckling av skolors verksamhet.

Detta projekt avslutades 2021.

Fakta om projektet

Projektmedlemmar: Prof. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, prof. Claes Nilholm, Uppsala universitet (projektledare) Prof. Eva Forsberg, Uppsala universitet, FD Henrik Román, Uppsala universitet och FD Åsa Hirsh, Högskolan i Jönköping
Tidsplan: 2017–2021
Webbplats: Edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/smart

Mer om projektet

Undervisning är en central del av det utbildningsvetenskapliga området. Därför är det inte förvånande att det finns en stor mängd forskning om undervisning. En viktig utgångspunkt för det föreliggande projektet är det faktum att denna forskning inte tidigare sammanställts på ett tillräckligt systematiskt och metodiskt sätt vilket vi ämnar göra.

Vi kommer att använda en metod SMART (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies) som vi använt med gott resultat i en pilotstudie. SMART bygger på att man analyserar den forskning som forskarna själva anser är mest betydelsefull genom att fokusera på arbeten som det ofta refereras till.

Vi kommer att undersöka forskningen på tre arenor: en nordamerikansk, en europeisk och en skandinavisk, och också se på förändringar över tid. De arbeten som är mest refererade kommer att analyseras utifrån flera aspekter:

  • Genre (typ av artikel, t.ex. forskningsöversikt, redovisning av empiriska orginalforskning)
  • Övergripande teoretisk tradition
  • Typ av teori Metod
  • Viktigaste resultat
  • Användning av grundläggande begrepp

Vanligtvis är man i forskningsöversikter intresserad av resultat av från tidigare forskning men vi menar att detta ger en alldeles för begränsad bild av ett forskningsfält. Det bör dock påpekas att SMART också innefattar en analys av resultat, t.ex. av utvärderingar av olika undervisningsmetoder. Men genom att göra en bredare analys av forskningsområdet kan vi också analysera hur forskare uppfattar undervisning och hur sådana uppfattningar förändras över tid.

Ett exempel på en hypotes i detta sammanhang är att forskare alltmer kommit att betona lärandet medan undervisningen hamnat i bakgrunden. Vårt angreppssätt gör det möjligt att spåra förändringar över tid och likheter och skillnader mellan olika arenor. Poängen med vårt breda sätt att närma sig forskningsområdet är alltså att vi utöver en analys av resultat, exempelvis vad gäller effekter av olika sätt att undervisa, också får möjlighet att upptäcka vilka teorier, metoder och grundläggande begrepp som dominerar under olika perioder och i olika sammanhang.

Genom att få en bred förståelse för hur kunskapen om undervisnings utvecklats finns också mycket större möjligheter att se vilken forskning som kan leda fältet framåt respektive vad verksamma politiker, lärare och rektorer kan lära sig av forskningen. Forskningen värderas i projektet inte bara utifrån sin vetenskapliga betydelse utan också utifrån hur den förmår utveckla skolors verksamhet.

Vi tror att projektet med sitt breda upplägg kommer att göra det möjligt för forskningsgruppen att bli bland de internationell ledande inom detta viktiga fält av utbildningsvetenskapen. Det är mycket betydelsefullt, inte minst då svensk forskning om undervisning har ett relativt begränsat internationellt inflytande.

Forskargruppen är speciellt utsedd för sitt ändamål och har sammantaget stor erfarenhet av internationell publicering. Vidare är den metod som används och utvecklas i projektet, SMART, på ett uppenbart sätt användningsbar inom utbildningsvetenskaplig forskning mer generellt, varför utvecklingen av metoden också kommer att utgöra ett viktigt bidrag från projektet.

Eftersom utfallet av analyser av forskningsfältet i projektet sätts i relation till undervisningens och skolsystemens syften kan man säga att frågan om forskningens praktiska implikationer har en central ställning i SMART. I vårt pilot-projekt kunde vi till exempel dra flera viktiga slutsatser vad gäller forskningen. Projektet består av två delprojekt. I det första analyseras forskningsöversikter om undervisning med hjälp av SMART och i det andra alla typer av artiklar om undervisning. Sammanlagt kommer närmare 600 artiklar att analyseras på tre forskningsarenor: en nordamerikansk, en europeisk och en skandinavisk.