Projekt: Fritidshemmets pedagogiska uppdrag

Detta projekt avslutades 2022.

Fakta om projektet

Projektledare
Helena Ackesjö (Linnéuniversitetet) och Björn Haglund (Högskolan i Gävle)
Övriga projektmedlemmar
Marianne Dahl, Ann-Katrin Perselli, Lena Glaés-Coutts, Marina Wernholm och Jens Gardesten, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Ifous, Högskolan i Gävle, Österåker kommun, Linköpings kommun, Bladins och Farsta stadsdelsförvaltning, Liljeholmen stadsdelsförvaltning.
Finansiärer
Ifous, Linnéuniversitetet, Högskolan i Gävle
Tidsplan
1 juli 2019–30 juni 2022
Ämne
Pedagogik och utbildningsvetenskap (Institutionen för pedagogik och lärande, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Webbplats
Sites.google.com/skolporten.com/ifousfripu/startsida

Mer om projektet

Fritidshemmens verksamhet är en betydelsefull del av många elevers skolgång under de tidiga skolåren. I Sverige är det fler elever som än inskrivna på fritidshem än som studerar på gymnasienivå. Trots detta brottas huvudmännen med många svårigheter med verksamheten. Andelen högskoleutbildad personal är låg liksom kunskapen hos rektorer om hur fritidshemmets arbete kan organiseras och drivas utifrån en vetenskaplig grund.

Det finns begränsat med forskning om hur fritidshemmen kan bli ett komplement till skolan men ändå behålla sin unika särart. Genom detta forsknings- och utvecklingsprogram kommer huvudmannen att få stöd i att utarbeta forskningsbaserade arbetsformer och i att utveckla beprövad erfarenhet på de egna fritidshemmen.

Det övergripande syftet med FoU-programmet är att deltagande kommuner, med stöd av forskning, ska utveckla kvalitet och likvärdighet i linje med läroplanens skrivningar i sin respektive fritidshemsverksamhet. Genom samarbete mellan lärare och forskare kommer de verksamma lärarnas kunskaper och erfarenheter utgöra grund för gemensam ny kunskapsutveckling och forskning inom det fritidspedagogiska området.

Utifrån FoU-programmets syfte och mål har följande frågeställningar formulerats för forskningsdelen:

• Hur kan ett tydliggjort och samtidigt mera avgränsat uppdrag för de yrkesverksamma i fritidshemmet skapa en större helhet och samhörighet med resten av skolan?
• Hur kan undervisning på fritidshem definieras och vad bidrar undervisningen i fritidshemmet med till elevernas utveckling och lärande?

Figur: Projektets "impact journey", det vill säga utgångspunkter, resultat, bidrag och effekter. Ladda hem bilden som pdf

Publikationer

• Gardesten, J., 2021. Ett handlingsteoretiskt perspektiv på undervisning – en essä med fritidshemmet som exempel.
• Ackesjö, H. & Haglund, B., 2021. Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situations-styrning och inbäddning.
• Ackesjö, H. 2020. Fritidshemmet som ett samhällsprojekt – det viktiga men svåra kompensatoriska uppdraget. Fritidsverket
• Glaés-Coutts, L., 2021. The Principal as the Instructional Leader in School-Age Educare.
• Ackesjö H., 2022. Evaluating the practice in Swedish school-age educare: Issues and contradictions.
• Ackesjö, H. & Dahl, M., 2022. Pedagogisk takt i fritidspedagogisk undervisning. En velregisserad dans mellan lärare och elever.
• Ackesjö, H. & Haglund, B., 2022. Fritidshemmets pedagogiska uppdrag: – att stärka, utveckla och ifrågasätta (Kapitel i: Undervisning och ledarskap på fritids)
• Perselli, A.-K. & Haglund, B., 2022. Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning.
• Haglund, B. & Glaés-Coutts, L., 2022. Leading and supporting: principals reflect on their task as pedagogical leaders of Swedish school-age educare.
• Undervisning och ledarskap på fritids: Perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag (2022, antologi; pdf-fil).
• Wernholm, M., 2022. Undervisning i ett fritidshem för alla?.
• Gardesten, J. & Ackesjö, H., 2022. ”Titta blåsippor!” Fritidshemslärares uppmärksamhet som didaktisk potential.