Fakta om projektet
Projektledare
Fredrik Heinat, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Eva Klingvall, Lunds universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Lunds universitet
Finansiär
Helge Ax:son Johnsons stiftelse
Tidsplan
1 juli 2020 – 30 juni 2021
Ämne
Psykolingvistik, lingvistik, engelska, svenska (Institutionen för språk, Fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Vi jämför meningar där en fras syftar på något som redan tidigare nämnts (diskursgiven referens) med meningar där frasen syftar på något som inte tidigare har introducerats (diskurs-ny referens). Tidigare forskning har visat att i sådana fall där referensen är oklar så föredrar man tolkningar som syftar tillbaka på redan nämna referenter framför tolkningar som inför en ny referent.
En av de frågor det här projektet försöker besvara är om de tolkningspreferenser som finns återspeglar det som händer precis när man påträffar det språkliga uttrycket, eller om de återspeglar senare, mer gradvisa bearbetningsprocesser. Det finns två olika teorier om hur detta går till: antingen som en direkt process, eller som en fördröjd process som sker mot slutet av meningar. Resultaten från projektet kommer att tillföra information som kan hjälpa oss att empiriskt särskilja dessa två teorier. Vi vet sedan tidigare forskning att siffror är ord som har en förmåga att antingen referera till diskurs-givna referenter som i mening (1) nedan där femton refererar till de redan introducerade 20 krukorna, eller till diskurs-nya referenter i mening (2) nedan, där femton inte har samma referent som färre än tio krukor.
- Diskurs-given referent:
(1) Färre än tjugo krukor fanns i växthuset och femton hade sprucket fat verkade det som.
- Diskurs-ny referent:
(2) Färre än tio krukor fanns i växthuset och femton hade sprucket fat verkade det som.
Genom att jämföra hur hjärnan processar orden femton och som i meningar som (1) och (2) kan vi se om etablerandet av referens är en direkt process som sker parallellt med andra språkprocesser, som att integrera ett ords betydelse i en syntaktisk struktur, eller om det är en fördröjd process som inte sker förrän mot slutet av satsen.
