Projekt: Hur förklarar man ett flummigt begrepp?

Fakta om projektet

Projektets titel
Hur förklarar man ett flummigt begrepp? Didaktiska val vid konceptualisering av öppna begrepp i yrkeslärarutbildningen.
Projektledare
Annelie Ekelin
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP)
Tidsplan
2024- pågående
Forskningsämne
Pedagogik: Vocational teacher training (VET)
Forskargrupp
Forskargruppen med inriktning mot yrkesutbildning
Kunskapsmiljö
Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring

Mer om projektet

Projektet är en pågående pilotstudie om begripliggörande av öppna, tolkningsbara begrepp. Mitt fokus riktas mot didaktiska val och strategier gällande förståelse av ospecifika begrepp och hur yrkeslärare arbetar praktiskt för att skapa en bra lärsituation för studenterna.

Frågorna som jag inledningsvis valt att utforska, utgår från några empiriska exempel och pilotintervjuer, varför studien hittills haft karaktären av work-in-progress. Förutom detta kommer jag att gå vidare med etnografiska studier i olika lärsituationer. Inom praktisk kunskap har termer av ”ett gott omdöme” eller ”professionellt omdöme” återigen hamnat i fokus. Jonna Bornemark har lyft fram ”det bortglömda mänskliga omdömet” och har ifrågasatt den bristande tilliten till tjänstepersoners erfarenhetsbaserade bedömningsförmåga. Begreppet omdöme kan också relativiseras ytterligare genom att ställa frågan om det kan antas var ett personligt karaktärsdrag eller något som är utvecklingsbart. Gradvis har begreppet professionellt omdöme abstraherats, diskuterats och omdefinierats, men det uppfattas ibland som vagt och är fortfarande öppet för personlig förståelse och gestaltning. Förmågan att göra informerade beslut och val i en stressad situation har dock alltid varit aktuell inom de flesta yrken som yrkesundervisning handlar om, men i vår sentida diskurs är det också ifrågasatt utifrån den tekniska utvecklingens senare framsteg. Ett annat ospecifikt begrepp som är en väsentligt av den praktiska och kunskapsteoretiska basen för yrkeskunskap, är ”tyst kunskap”.

Förståelsen för dessa begrepps elasticitet är betydelsefulla för didaktiska val i en undervisnings- och lärandesituation, där konceptualisering och begripliggörande av införlivad yrkeskunskap ska synliggöras och omvandlas till meningsfull kunskap utöver att integreras med en lämplig teoretisk grund. Omdöme kan också förstås som ”paktivitet” (Bornemark, 2020:72ff) och dess funktion i förhållande till individens behov av handlingsutrymme., vilket går att associera till ett arbetsliv som är under snabb omvandling.

Detta öppnar för att empiriskt undersöka hur begreppen ” professionellt omdöme” och ”tyst kunskap” (Polanyi, 1966, Jahnke, 2019) används i klassrumsdialogen inom yrkesutbildningar idag; "om" och i så fall "hur" används och förklaras öppna, ospecifika begrepp som ”omdöme” och ”tyst kunskap” inom yrkesdidaktiken och i vilka sammanhang? Hur görs dessa begrepp begripliga i de fysiska och virtuella utrymmen där lärande sker idag? Vilka samtalsstrategier, modeller, verklighetsbaserade exempel och eller andra former av representation använder yrkesläraren i sin undervisning kring elastiska, praktiska kunskapsbegrepp? Hur stimuleras och skapas en lärande interaktion på plats? Hur länkas dessa till ett specifikt yrke och en utvecklad yrkeskunskap och i vilka sammanhang av undervisning? Referenser Bornemark, J(2020) Horisonten finns alltid kvar: Om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante Förlag Haregreaves, A & Fullan, (2013) Professionellt kapital: att utveckla undervisning i alla skolor. Lund:Studentlitteratur Jahnke, A: (2019) Utveckla utbildning: vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, tyst kunskap. Stockholm: Liber Polanyi, M (1966) The Tacit Dimension, Garden City, New York: Doubleday

Projektet är en del av forskningen i Forskargruppen med inriktning mot yrkesutbildning och i Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring