Projekt: Hur svårt kan det va? – En teorigenererande studie om kunskapskrav och lärandeprogression genom utbildningssystemet

Detta projekt avslutades 2022.

Fakta om projektet

Projektledare
Stefan Sellbjer
Projektmedlemmar:
Per Lindqvist, Andreas Nordin, Ulla Karin Nordänger och Daniel Sundberg, Linnéuniversitet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
2019-01-01- 2022-12-31
Ämne
Pedagogik

Om projektet

I forskningsprojektet försöker vi fånga hur begreppet ”progression” uppfattas i det svenska utbildningsystemet. Centrala frågor är ”Vad kan den student som är i början av sin utbildning från den som är i slutet?”, ”Hur beskrivs och förstås en sådan progression av lärare?” och ”Hur visar sig progression i olika dokument?”
 
Ett utbildningssystem som uppfattas som legitimt vilar på ett antal fundamentala antaganden. Centrala myndigheter, de som utbildar, de som utbildas och det omgivande samhället förutsätts t ex ha förtroende för att kunskapskraven vilar på någon form av rationalitet. En grundpelare i en sådan rationalitet utgörs av föreställningen om en kravmässig progression genom utbildningsystemet. Kunskapskraven för niondeklassare förutsätts t ex vara högre än för sjätteklassare och de allra högsta kraven på kunskap borde, enligt samma princip, ställas på doktorander i forskarutbildning. En påbörjad granskning av hur denna rationalitet kommer till uttryck inom det svenska skolsystemet visar dock på en stor förvirring kring hur skolsystemets krav ska förstås samt hur de antas relatera till varandra.

Syfte och mål

Projektet syftar på ett övergripande plan till en kritisk genomgång av hur kunskapsprogression uppfattas och konstrueras i utbildningssystemet. Mer specifikt är syftet att generera en modell över progression uttryckt i kunskapskriterier, som lämnar utrymme för olika discipliners särart. Genom att studera både villkor för tillkomst och hur kunskapskriterier realiseras i praktiken kommer ny kunskap om lärandeprogression att utvecklas.

Projektets syften

• Att undersöka tillkomsten av kunskapskriterier i ungdomsskolan och i högre utbildning.
• Att utröna hur lärare i ungdomsskolan och i högre utbildning utifrån delvis olikartade förutsättningar realiserar kunskapskriterier i det praktiska arbetet.
• Att generera en modell om kunskapsprogression genom utbildningssystemet, med utrymme för olika discipliners särart. 

Betydelse

Progression uttryckt i kunskapskriterier är ett av fundamenten i det svenska utbildningssystemet. Forskningen om lärandeprogression befinner sig i ett initialt skede och studier som tar ett helhetsgrepp på hur tilltagande komplexitet uttrycks, från årskurs 6 i grundskolan och upp till forskarutbildning, saknas. I de fall kriterierna framför allt i ungdomsskolan är orimligt höga bör detta ytterligare belysas och förändras. I det fall författare av kunskapskriterier endast försökt säkerställa progressionen inom den skolform de kan överblicka, och därvidlag förbrukat huvuddelen av den progression som beskrivs i den taxonomi de tar inspiration ifrån, bör detta också belysas för att i ett efterföljande skede förändras.

Genom att jämföra olika ämnen som Kemi, Historia och Bild blir det också möjligt att belysa disciplinär särart. Forskningsprojektet bidrar härigenom med väsentlig kunskap till såväl beslutsfattare, läroplans- och kursplaneförfattare som yrkesverksamma lärare.

Jämförelsen mellan årskurs 6 och högre utbildning kan också generera viktig kunskap om avgörande skillnader i tillkomst och realisering av kunskapskriterier. Spelar den större frihetsgraden i högre utbildning någon roll eller resonerar man på ungefär samma sätt som författarna av centralt formulerade kriterier?

Projektet bidrar härvidlag med väsentlig kunskap om lärares autonomi över kunskapskriterier och hur inflytandet från bestämda kravnivåer påverkar reella möjligheter att åstadkomma lärandeprogression. Projektet generar sammanfattningsvis central och empiriskt grundad teoretisk kunskap om progression i lärande relaterat till kunskapskriterier med väsentliga implikationer för pedagogiskt yrkesverksamma.