Ritning över Budnaira Station

Projekt: Infrastruktur och miljökonsekvenser i det koloniala Indien

Projektet undersöker hur lokala förhållanden, så som naturresurser, arbetsorganisation, kunskap och metoder användes i konstruktionen av infrastruktur i det koloniala Indien. Baserat på källor i Joseph Stephens arkiv och koloniala arkiv analyserar projektet de lokala och globala förutsättningarna för ingenjörsvetenskaperna från ett miljöhistoriskt perspektiv.

Fakta om projektet

Projektledare
Eleonor Marcussen
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Crafoordska stiftelsen, Linnaeus University Centre for Concurrences and Postcolonial Studies
Tidsplan
1 september 2020–31 augusti 2021
Ämne
Historia (Institutionen för kulturvetenskaper, Fakulteten för konst och humaniora)

Mer om projektet

Detta projekt bygger på ett år av forskning som postdoktor i Joseph Stephens arkiv vid Linnéuniversitetet, samt i samlingar på British Library och i Maharashtra State Archives (Mumbai).

Joseph Stephens var en av många européer, främst danskar och tyskar, som köpte jordbruksmark i södra Sverige då den ekonomiska krisen, präglad av fattigdom och utvandring, drabbade regionen under andra hälften av 1800-talet. Efter att ha gjort en förmögenhet som kontraktör i koloniala Indien köpte Stephens Huseby Bruk utanför Växjö i slutet av 1860-talet och fick liv i gårdens verksamhet de kommande decennierna. Inom forskningsprojektet Huseby i Världen undersökte jag på hur koloniala nätverk och kunskapsöverföringar spelade en roll i utvecklingen av Huseby Bruk under Stephens tid.

När Stephens lämnade Indien tog han med sig många dokument från järnvägsbyggnadsföretaget till Huseby Bruk, som upptäcktes och katalogiserades vid Linnéuniversitetsbiblioteket i 2008. Förutom Joseph Stephens papper innehåller arkivet en stor samling källor om näringsverksamheten vid Husebys bruk under många hundra år, inklusive ett antal personarkiv med nära anknytning till gården under 1800- och 1900-talet. Joseph Stephens arkiv, dokumentationen av hans privat- och affärsliv i Indien samt från den efterföljande perioden i Sverige, utgör en viktig historisk källa för att förstå utvecklingen av gården som ett led i ett större sammanhang av koloniala relationer, industrialisering och lokala ekonomiska förändringar under andra hälften av 1800-talet.

I mitt nuvarande projekt använder jag dokument om konstruktioner, infrastruktur och byggteknik under järnvägens expansion i central och västra Indien. Med hjälp av källor i Joseph Stephens arkiv, etnografiska samlingar och koloniala arkiv undersöker jag hur miljön och lokala resurser i form av arbetskraft och material formade konstruktioner och teknik, samt vilken inverkan det hade på lokala samhällen. Forskningen ämnar ge insikt i interaktiva processer för hur kunskap och praxis anpassas och appliceras lokalt.

----------

Projektet är en del av forskningen i:
Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
Forskningsklustret för koloniala förbindelser och jämförelser