Den ena delstudien behandlar ungdomars förhandling av religion, religiös identitet i förhållande till deras skolgång och det icke-konfessionella utbildningssystemet. Studien tar sin utgångspunkt i ungdomarnas berättelser om hur det är att vara ung, religiös i förhållande till skola och utbildning och har för syfte att se hur detta förhållande tar sig uttryck i ungdomarnas vardagsliv.
De undersökningar som finns kring ungdomars religiösa livsvärld pekar på att endast en mindre del ser religiösa trosföreställningar eller medlemskap i traditionella religiösa organisationer som centralt för sina liv. Emellertid finns också kritik mot själva konceptualiseringen av religion, då undersökningar endast fångar en viss typ av religion där normativa trosföreställningar (ofta kristocentriska) och medlemskap har fått definiera vad det innebär att vara religiös. Denna religionsförståelse är mindre lämpad både för att beskriva samtida religiös förändring eller hur religion förhandlas i migrantsituationen. Det är således relevant att få en mer kontextualiserad syn som inte grundas på normativa förståelser av vad religion är eller bör vara för att förstå samtida ungdomars livsvärld. Detta har i sin tur betydelse för hur vi ser på barn och ungas religionsfrihet.
I den andra delstudien behandlas lärares erfarenheter, tankar och kunskaper kring religion, religiösa barn och vårdnadshavare samt också hur de ser barns religionsfrihet. Studien grundar sig i lärarnas berättelser kring sin professionella verksamhet, men även livsberättelser för att få en insyn i hur mer personliga erfarenheter och agendor påverkar arbetet. Delstudien syftar till att få en större förståelse kring möjligheter och utmaningar mellan religiös identitet och icke-konfessionell utbildning i den samtida svenska skolan. Det kan handla om värdegrundskonflikter, men också om hur det mångreligiösa och religiös identitet kan bli en resurs för lärande och tillhörighet. Projektet berör alltså frågor kring den icke-konfessionella skolformens möjligheter för integration alternativt exkludering.