Projekt: Intermedialitet i den rumänska nya vågen i film
Den rumänska nya vågen i film består av ett antal filmer från år 2001 och fram till idag, som bildar en egen genre, vars främsta egenskaper är rå realism och minimalistiskt filmspråk. Projektet undersöker hur intermedialitet trots allt finns närvarande i dessa filmer, trots deras realism och minimalism.
Fakta om projektet
Projektledare
Liviu Lutas
Övriga projektdeltagare
–
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
–
Tidsplan
1 jan 2022 – 31 dec 2026
Ämne
Film- och litteraturvetenskap (institutionen för film och litteratur, fakulteten för konst och humaniora)
Forskargrupper
Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS)
Mer om projektet
År 2001 kom den rumänske filmregissörens Cristi Puius första långfilm, Marfa si banii, som sedermera räknas som startpunkten på det som kallas den rumänska nya vågen (Nasta 2013, Pop 2014, Stojanova 2019). Det handlar om ett antal filmer, regisserade bland annat av Puiu själv, men även Corneliu Porumboiu, Cristian Mungiu, Radu Jude, Radu Muntean, Calin Peter Netzer och Adina Pintilie, som kan kopplas samman av vissa både formella och ideologiska egenskaper. Framför allt handlar det, formellt, om rå realism och minimalistiskt filmspråk, och ideologiskt av ett kritiskt förhållningssätt mot landets dominanta ideologi, både under kommunismen och därefter. Viktigt att påpeka är att filmerna inte är tydliga i sin ideologiska kritik, just på grund av filmspråket, utan presenterar situationen i Rumänien på ett så objektivt sätt som möjligt. Filmerna har efter 2001 uppnått stora framgångar inom de kretsar som kan klassificeras som kvalitetsfilm, det vill säga filmfestivaler som Cannes (med priset ”Un certain regard” år 2005 för
Puius Herr Lazarescus död, och guldpalmen 2008 för Mungius 5 månader, 4 veckor, 3 dagar som höjdpunkt) och Berlin (med Guldbjörnen tre gånger, år 2013 för Netzers Cornelias kärlek, år 2018 för Pintilies Touch me not och år 2021 för Judes Babardeală cu bucluc sau porno balamuc). De har visats framför allt på biografer som satsar på kvalitetsfilmer, som de biografer som ingår i nätverket European Cinemas. Den rumänska nya vågen har blivit föremål för många akademiska studier. Ur det formella perspektivet har dock deras tydliga realistiska och minimalistiska egenskaper gjort att vissa andra aspekter hamnat i skymundan. Vissa försök har gjorts, bland annat av mig själv i Stojanovas antologi från 2019, att ta upp inslag som vid en första anblick inte verkar passa med varken deras formella och deras ideologiska huvudegenskaper. Intermedialitet är ett sådant inslag, och dess användning kan vara intressant att undersöka i detalj i dessa filmer. Syftet är inte att kritisera den allmänt rådande synen av filmernas realism och minimalism, utan att understryka hur viktig intermedialitet egentligen är. En sådan undersökning kan med stor fördel göras på Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies, det forskningscentrum på Linnéuniversitetet som utvecklat en begreppsapparat som kan anses vara den bäst lämpade för studier av intermedialitet.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS)
