Projekt: Kartläggning av religion i vardagen - Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland

Bildtext: Altarskåp från Husaby (detalj) med statyer av Laurentius, Maria Magdalena och Sigfrid. Foto: Lennart Karlsson, Statens historiska museer.

Fakta om projektet

Projektledare
Fil.dr. Sara Ellis Nilsson

Övriga projektmedlemmar
Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet
Docent Anders Fröjmark, Linnéuniversitetet
Fil.dr. Terese Zachrisson, Göteborgs universitet
Johan Åhlfeldt (forskningsingenjör), Centrum för digital humaniora, Göteborgs universitet
Fil.dr. Sofia Lahti, Linnéuniversitetet
MA Vilma Mättö, Linnéuniversitetet

Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Centrum för digital humaniora, Göteborgs universitet
Statens historiska museer (Historiska museet)
Riksantikvarieämbetet

Finansiär
Vetenskapsrådet (utlysning om Projektbidrag för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar 2018), Vitterhetsakademien samt Riksbankens Jubileumsfond

Tidsplan
1 februari 2019–1 februari 2024

Ämne
Historia, (institutionen för kulturvetenskaper, fakulteten för konst och humaniora)

Följ oss
Blogg: https://blogg.lnu.se/mapping-saints
Twitter: @MappingSaints

Webbplats
Mapping Saints, en digital, open-access, forsknings- och utbildningsresurs skapad av projektet. Databasen innehåller källmaterial som förknippas med medeltida helgonkulter, som kartläggs.

Mer om projektet

Hur kan helgonkulten hjälpa oss att förstå den medeltida nordbons förhållande till sin omvärld, mentalt och fysiskt? Helgonen var (och är ännu i vissa världsdelar) en central förbindelselänk mellan den jordiska tillvaron och det gudomliga. Under medeltiden åberopades de i alla tänkbara situationer i det vardagliga livets olika skeden. De formade landskapet, strukturerade livsrytmen och året efter festdagarna, åstadkom mötesplatser och fick människor i rörelse till pilgrimsmål. Helgonkulten och det källmaterial som den har avsatt är en guldgruva som ger inblick i vardagsliv, sociala relationer och livsvärden.

Det finns flera anledningar till att en ökad kunskap inom området är av yttersta vikt. En bättre förståelse för dåtidens samhälle är väsentlig för att kunna förmedla denna del av vår historia till nästa generation och för att kunna motverka extrema rösters användande av det medeltida. Kunskap om historia och särskilt äldre historia är betydelsefull även på ett lokalt plan då det allmänna intresset ständigt ökar. I en tid med snabb tillgång till information finns det också behov av lättillgängliga onlineresurser som härstammar från pålitliga källor.

Projektet kommer att skapa en öppen databas, Mapping Saints, som kommer att bidra till en bättre och enklare tillgång till det bevarade källmaterialet. Databasen kommer att inrymma de texter och föremål som förknippas med helgon och är daterade från 1100- till 1700-talen. Detta innebär att databasen kommer att inrymma ett stort antal källor från inrättandet av Uppsala kyrkoprovins år 1164 – då hela området var officiellt kristet – till och med reformationens konsolidering i samband med Uppsala möte 1593.

Inom projektet kommer vi också att arbeta med kartläggningar av helgonkulter inom Uppsalas kyrkoprovins (det medeltida Sverige och Finland). Det blir möjligheter att visualisera helgonkultens utbredning i tid och rum, samt hur den tog sig uttryck i form av berättelser och kultföremål. Detta kommer bland annat att ske genom interaktiva kartor skapade inom projektet. Med databasen erbjuds nya möjligheter till korsbefruktning mellan olika kategorier av källor (föremål, texter, platser, byggnader). Källorna är diversifierade och omfattar bl.a. kyrko- och altardedikationer, kyrkokonst, mirakelberättelser, liturgin och inventarier. Därmed kommer också nya möjligheter att studera helgonkulter som socialt fenomen och som en del av vardagen, eller s.k. levd religion. Sammanställandet av dessa i en databas kommer också att öppna för vetenskaplig interaktion över ämnesgränserna, där såväl skriftliga som materiella källor kommer att kunna belysas från nya vinklar.

Data kommer att samlas in dels från digitaliserade kulturarvssamlingar, dels från arkiv och forskningslitteratur där forskare inom projektet kommer att registrera material själva i databasen, samt dels genom det samarbete som projektet har med Statens historiska museer (SHM) och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). I detta fall kommer SHM och RAÄ att digitalisera delar av sina samlingar som inte redan finns tillgängliga och som har med helgonkulter att göra. Dessa görs tillgängliga inte bara för projektet men också läggs till de befintliga digitala samlingarna (sökbara genom t.ex. K-SAMSÖK).

Projektets användande av digitala verktyg och onlineresurser kommer också att under dess gång göra det möjligt att successivt återkoppla forskningsresultat med externa aktörer, bl.a. i form av crowdsourcing där såväl forskarna i projektets referensgrupp som den intresserade allmänheten inbjuds att bidra med underlag till databasen i form av uppgifter om föremål/texter (forskare) och bilder (allmänheten). Eftersom projektet i hög grad bygger på användning av digitaliserat kulturarvsmaterial och kommer att vara sammanlänkat med detta (genom att använda öppen länkad data där möjligt), har det förankrats hos centrala aktörer i kulturarvssektorn, bl.a. Riksarkivet och Finlands Nationalbiblioteket (Kansalliskirjasto), utöver de tidigare nämnda SHM och RAÄ. Utöver databasen kommer resultaten också att förmedlas i en blogg, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt i en avslutande antologi.