Fakta om projektet
Projektledare
Markus Franzén
Övriga projektmedlemmar
Anders Forsman, Per Eric Betzholtz (Linnéuniversitetet) Victor Johansson, Oskar Kindvall, John Askling (Calluna)
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Calluna AB
Finansiär
Formas
Tidsplan
2019-2022
Ämne
Ekologi (institutionen för biologi och miljö, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Mer om projektet
Skötsel av gräsmarker är centralt för att bevara den biologiska mångfalden och för kött- och foderproduktion.
Torkan under 2018 ledde till en akut brist på foder för betesdjur. Detta ledde till att dispenser gavs för att tillåta bete på så gott som alla gräsmarker och regelverk och traditionella betesregimer frångicks. Detta innebar att stora områden betades som tidigare varit utan bete eller extensivt betade, till förmån för den biologiska mångfalden som kan missgynnas av ett alltför intensivt bete.
Vår hypotes är att torkan orsakat födobrist för delar av den biologiska mångfalden och för betesdjuren, vilket i sin tur lett till ett intensivare betestrycket över större områden. I längden kan en sådan kombinerad effekt av torka och bete leda det till att ekosystem kollapsar. Vi kommer att besvara frågan om och hur en hög biodiversitet kan kombineras med bibehållen kött- och foderproduktion under år med extrem torka.
Vilka lösningar finns? Inom detta projekt kommer vi att studera hur kombinationen av torka och förändrade betesregimer påverkar biodiversitet och lantbruk. Vi bedriver pågående och omfattande studier av biodiversitet och bete på Gotland sedan 2017.
Vi kommer inom projektet att använda en utrotningshotad dagfjäril som modell (väddnätfjärilen) tillsammans med data över dess värdväxt, vegetationen, landskapets sammansättning och betesdriften.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Evolutionär ekologi och i spetsforskningsmiljön Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS)
