Doktorander i skogsskötsel i skogen Foto: Anders Runesson

Projekt: Kopiera, modifiera eller ignorera? – Vad kan södra Sverige lära från andra länders skogsskötsel?

Syftet med detta projekt är att sammanställa en syntesrapport om skogstillstånd, skogsskötselmetoder, trädslagsval och naturhänsyn i ett antal europeiska länder.

Fakta om projektet

Projektledare
Erika Olofsson
Övriga projektmedlemmar
Annette Eilert
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk, Silviinformation
Finansiär
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)
Tidsplan
1 januari 2024-31 december 2024
Forskningsämne
Skog och träteknik, Institutionen för skog och träteknik
Kunskapsmiljö Linné
Grön hållbar utveckling

Mer om projektet

Skogsbruket i Sverige står inför utmaningar som både beror på klimatförändringar och ett ökat tryck på att skogen ska leverera fler tjänster och nyttor. Det traditionella trakthyggesbruket ifrågasätts, och kraven ökar på att skogen ska bli mer varierad och rik på lövträd. Samtidigt är efterfrågan på biomassa hög och stigande, vilket kan kräva åtgärder för ökad virkesproduktion i de skogar som redan brukas intensivt. Här kan skogsträdsförädling, gödsling och nya trädslag bidra med lösningar.

Många av de metoder som diskuteras i Sverige idag, till exempel kontinuitetsskogsskötsel med selektiv avverkning, blandskog och mångbruk, tillämpas redan idag i flera europeiska länder. Det är länder som har ett klimat idag som kan komma att återfinnas långt upp i Sverige.

Lärdomar om skogsskötsel, föryngringsmetoder och trädslagsval i andra länder kan bidra till idéer och insikter även för det svenska skogsbruket, framför allt det sydsvenska. Idag saknas lättillgängliga sammanställningar av hur skogen ser ut och brukas i våra närliggande länder i Europa.

Ofta återkommer frågor om hur det ser ut med hyggesstorlek, hyggesfria metoder, skador på skogen och hur vanligt det är med främmande trädslag. Den här rapporten kommer att bidra med svar på frågorna.

Projektet är en del av forskningen i projektet FRAS II och i Kunskapsmiljö Linné: Grön hållbar utveckling