Projekt: Läkemedelsanvändning vid kranskärlssjukdom

Fakta om projektet

Projektledare
Malin Johansson Östbring
Övriga projektmedlemmar
Lina Hellström, Göran Petersson, Tommy Eriksson, Malmö universitet, Jan Mårtensson, Hälsohögskolan, Jönköping University
Deltagande organisationer
Linneuniversitetet, Region Kalmar län
Finansiär
Familjen Kamprads stiftelse 2013, FORSS 2014
Tidsplan
2012-2021
Ämne Medicin (institutionen för medicin- och optometri, fakulteten för hälso- och vårdvetenskap)
Webbplats
eHälsoinstitutet

Mer om projektet

Patienter med kranskärlssjukdom, det vill säga hjärtinfarkt eller kärlkramp, omfattas av sekundärprevention för att förebygga vidare sjukdomsutveckling. Sekundärpreventionen bygger till stor del på ändrade levnadsvanor, men också på en omfattande läkemedelsbehandling. Patienter som använder flera mediciner dagligen upplever ofta läkemedelsrelaterade problem, de slutar ibland med sina mediciner (är oföljsamma), och samtidigt visar studier av sekundärprevention att det är många patienter som inte når målvärden för riskfaktorerna. Vid förebyggande läkemedelsbehandling är det viktigt att balansera effekterna i patientens dagliga liv mot de framtida vinsterna.

Det här projektet undersöker om sjukvården kan erbjuda ett stöd till patienterna som möjliggör en högre grad av individualisering av behandlingen och att följsamheten förbättras, dvs att fler patienter tar sina läkemedel under lång tid. Detta i syfte att patienterna ska få ett bättre skydd av läkemedlen, vilket ska kunna mätas i bättre kontroll av riskfaktorer och mindre behov av sjukvård längre fram. För att undersöka detta har en intervention utvecklats inom forskningsprojektet, vilken ska utvärderas både effektmässigt och i hur processerna fungerat.

Forskningsprojektet omfattar också en kvalitativ intervjustudie som undersökt patienters erfarenhet av att använda läkemedel ett år efter att de drabbats av kranskärlssjukdom. I interventionsstudien som är en av delstudierna i projektet GLAS (God LäkemedelsAnvändning för äldre i Småland) testas att en klinisk apotekare med kompetens inom motiverande samtal träffar patienten på hjärtmottagningen för ett läkemedelssamtal och en läkemedelsgenomgång, och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Interventionen anpassas efter patientens eget upplevda behov och patientens föreställningar om läkemedel, eftersom det visat sig att det senare är en av de starkaste förklaringsfaktorerna till varför en del patienter slutar ta sin medicin.

Vi kommer undersöka effekten på följsamhet, riskfaktorer, livskvalitet, vårdkontakter och dödlighet ett år efter interventionens start (publiceras 2020). Effekten på sjukvårdskontakter och dödlighet kommer därefter att mätas tre år efter interventionens start, vilket sannolikt är en mer rättvisande mätperiod för detta mått.

Dessutom undersöks hur olika delar av interventionen fungerat, vad som hanterats vid läkemedelsgenomgångar, hur förskrivningens kvalitet påverkats i förhållande till rekommendationer (guidelines), hur motiverande samtal fungerat, hur patienters attityd till läkemedel har påverkats, samt hur patienter upplevt interventionen och hur kardiologer upplevt samarbetet. Intervjustudien visade att patienter har mycket skilda erfarenheter av att använda läkemedel för kranskärlssjukdom. En del upplever det väldigt enkelt och andra tycker det är besvärligt och oroande, de lever verkligen med sina mediciner. Patienter upplever också skilda grader av ansvar för sina läkemedelsbehandling, något som man från sjukvårdens sida behöver ta hänsyn till när man stödjer de här patienterna.

Projektet är en del av forskningen vid eHälsoinstitutet