Projekt: Landsortsskolan och dess lärandekontext
Detta projekt syftade till att utveckla och förstå hur landsbygden som geografisk plats erbjuder möjligheter för skolarbetet samt lärandet. Målet var att utveckla detta med grund i deltagande elevers, lärares och rektorers erfarenheter.
Bild: Den gamla skolan i Sinnerbo, Högsby kommun
Detta projekt avslutades i juni 2023.
Fakta om projektet
Projektledare
Mattias Lundin
Övriga projektmedlemmar
Joakim Strindberg
Finansiär
Kunskapsmiljö Linné Utbildning i förändring
Tidsplan
1 aug 2022–30 juni 2023
Ämne
Pedagogik (Institutionen för didaktik och lärares praktik, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Projektet syftar till att utveckla och förstå hur landsbygden som geografisk plats erbjuder möjligheter för skolarbetet samt lärandet. Målet är att utveckla detta med grund i deltagande elevers, lärares och rektorers erfarenheter.
Bakgrunden är att Långtidsutredningen (2019) visade på stora och ökande resultatskillnader mellan skolor sedan 1990-talet, vilket innebär ett likvärdighetsproblem i svensk skola. Under många år har vi dessutom sett hur människor rört sig mot städer, med bostadsbrist och problem med kommunikationer som följd. På landsbygden har tendensen emellertid varit den motsatta och landsortsskolor har fått stänga. Det finns dock indikatorer på ett nyväckt intresse för landsbygden, inte minst i populärmedia.
Landsbygdsskolor är inte något välbeforskat fenomen, vilket synliggörs av de review-artiklar som gjorts. År 2009 presenterade Hargreaves en review över 25 års forskning om små landsortsskolor i England. I den konstaterar hon att det saknas en tydlig definition av landsbygd och att elevröster lyser med sin frånvaro i forskningen. Fargas-Malet och Bagley gör 2021 motsvarande iakttagelser och hävdar alltjämt en avsaknad av elevers röster, även om det skett en utveckling under de 12 åren.
Föreliggande projekt tar ett tydligt avstamp i kritiken om det avsaknade elevperspektivet. Detta projekt ska också vila på en tydlig definition av landsbygd.
Ytterligare en review av forskning gjordes av Åberg-Bengtsson år 2009, vilken har fokus på forskning om svenska landsbygdsskolor. I sina slutsatser konstaterar hon att forskningen är begränsad och att en del förgivettaganden om dessa skolor inte stöds av forskningen. Ett sådant förgivettagande är att åldersblandad undervisning skulle vara en nackdel.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP) och Kunskapsmiljö Linné Utbildning i förändring.