Projekt: Minskad ideologisk polarisering och konflikt i Västeuropa? (MIPOK)

Projektet syftar till att besvara följande två frågor:

1. I vad mån konvergerar eller divergerar politiska partiers idéer och policy i de västeuropeiska partisystemen?
2. Initieras förändringen av partiernas idéer och policy i huvudsak av partierna själva eller anpassar de sig efter väljarnas efterfrågan som har sin grund i samhällsförändringar?

För att svara på frågorna har projektet ambitionen att utveckla existerande teorier. Det gör vi, för det första, genom att begreppsligt skilja på ideologisk polarisering och partipolitisk konflikt för att sedan, till skillnad från i tidigare forskning, studera relationen mellan dessa företeelser. För det andra är vår avsikt att samtidigt pröva teorier om politikens utbud- och efterfrågesida i syfte att ge mer fullständiga förklaringar till förändringar i västeuropeiska partisystem. Med denna utgångspunkt presenterar projektet fyra unika hypoteser, som alla stipulerar skiftande relationer mellan utbud och efterfrågan samt mellan ideologisk polarisering och partipolitisk konflikt. Genom att kombinera flera teorier, som annars brukar prövas separat, öppnar våra hypoteser upp för fyra tänkbara och teoretiskt nydanande förklaringar av den representativa demokratins öde i Västeuropa.

För att pröva hypoteserna bryter projektet ny mark genom att samla in material från tio Västeuropeiska länder i fyra delstudier.

Kvalitativa metoder för att studera ideologisk polarisering och konflikt i valmanifest

Vi avviker från tidigare forskning genom att använda helt nya, i huvudsak kvalitativa, metoder för att studera graden av ideologisk polarisering och politisk konflikt i valmanifest.

Jämförelse mellan regeringsförklaringar och faktisk politik

Vi studerar graden av ideologisk polarisering när regeringsförklaringar jämförs med faktisk regeringspolitik över tid.

Unik data om politisk konflikt

Vi tar fram helt ny data om politisk konflikt i de tio partisystemen genom att vi systematiskt sammanställer information om voteringar i nationella parlament.

Vilken roll spelar väljarnas efterfrågan

Vi kommer att studera våra nya resultat om ideologi- och policyförändring från de tre första delstudierna i relation väljarnivån - dvs efterfrågesidan -genom att använda data om väljare från alla tio politiska system.

För att genomföra delstudierna begränsas materialinsamlingen till ett tillfälle i mitten av 1970-, 1980-, 1990-samt två tillfällen under 2000-talet.

Vi menar att projektet har stor inom- och utomvetenskaplig betydelse. Där tidigare forskning tenderar att utgå ifrån, snarare än att systematiskt undersöka, att partierna har blivit mer lika varandra tar projektet fram nytt material för att på djupet studera denna fråga.

Vi bryter också ny teoretisk mark genom att, till skillnad från tidigare forskning, pröva hypoteser som explicit fokuserar tänkbara relationer mellan partiernas utbud och väljarnas efterfrågan. Projektets frågeställningar är också starkt förbundna med den framtida utvecklingen av samhället.

Genom att vi prövar teoretiskt nydanande hypoteser på unik data menar vi att projektet har goda förutsättningar ett ge en mer rättvisande diagnos av den representativa demokratins vitalitet i Västeuropa än vad som getts i hittillsvarande forskning och samhällsdebatt.