två spelpjäser på varsin mur av klossar med ett gap emellan

Projekt: Nya roller i en hotfull värld?

När den internationella politiken präglas av en tilltagande nivå av konfrontation och ett ifrågasättande av den liberala världsordningen ställs liberala småstater inför en utmaning att balansera sina normativa liberala ideal mot behovet av militär säkerhet. Detta är en utmaning som kan leda till rollkonflikter. I det här projektet studerar vi sådana rollkonflikter i de fem nordiska staterna.

Fakta om projektet

Projektnamn
Nya roller i en hotfull värld? Hur små liberala stater ändrar sin utrikespolitik i en ny säkerhetsmiljö
Projektledare
Douglas Brommesson
Övriga projektmedlemmar
Ann-Marie Ekengren, Göteborgs universitet; Anna Michalski, Uppsala universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet
Finansiär
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Tidsplan
1 jan 2020–31 dec 2024
Ämne
Statsvetenskap (Institutionen för statsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

När den internationella politiken präglas av en tilltagande nivå av konfrontation och ett ifrågasättande av den liberala världsordningen, ställs liberala småstater inför en utmaning att balansera sina normativa liberala ideal mot behovet av militär säkerhet. Detta är en utmaning som kan leda till rollkonflikter.

I det här projektet fokuserar vi på rollkonflikter i de fem nordiska staterna, stater vi betraktar som typiska liberala småstater utmanade av de pågående förändringarna i den internationella ordningen. Vi närmar oss de potentiella rollkonflikterna på två olika sätt.

För det första beskriver vi hur de utrikespolitiska rollerna har utvecklats i en ny säkerhetspolitisk miljö under det senaste decenniet. För det andra förklarar vi hur de nordiska staterna balanserar mellan olika, potentiellt oförenliga, roller, både i relation till övergripande systemförändring och inhemsk opposition.

Vi söker att uppnå dessa syften genom elitintervjuer, dokumentanalys av utrikespolitiska deklarationer och linjetal av framträdande politiker. För att nå det andra syftet använder vi oss mer specifikt av processpårning, för att kunna förklara om och när ifrågasättandet av en roll också har lett till rollförändring.

Genom dessa steg kan vi nå ny och viktig kunskap om hur systemförändringar i den internationella ordningen utmanar staters existerande utrikespolitiska roller och nödvändiggör en omvärdering av rollernas positioner, och ytterst av de nordiska ländernas hela utrikespolitik.