Projekt: Omprövning av Hatties lista över framgångsrikt lärande
Hatties meta-översikt över framgångsrikt lärande har fått stort genomslag, men också mycket kritik. Vi ska kvalitetsgranska listan utifrån en ny och förbättrad standard, samt lansera en interaktiv plattform för såväl forskare som professionella i skolan.
Fakta om projektet
Projektnamn
Omprövning av Hatties lista över framgångsrikt lärande: Meningsfulla effektstorlekar från standardiserade meta-analyser
Projektledare
Rickard Carlsson
Övriga projektmedlemmar
André Kalmendal, Thomas Nordström, Viktor Kaldo och Idor Svensson, Linnéuniversitetet
Henrik Danielsson, Linköpings universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Linköpings universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2021–31 dec 2024
Ämne
Psykologi (Institutionen för psykologi, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Mer om projektet
Hattie (2009) sammanställde en rangordnad lista över 134 effekter på studieframgång, baserat på 800 översikter. Under åren har listan vuxit och omfattar nu 252 effekter från närmare 1 200 översikter.
Den praktiska nyttan av Hatties lista ska inte underskattas. Professionella får en snabb översikt över vilka effekter på studieframgång som är starkt positiva (t ex Response to Intervention), i princip verkningslösa (t ex bakgrundsmusik) eller direkt negativa (kvarsittning).
Problemet är att Hatties metod bygger på att sammanställa resultat från redan genomförda så kallade metaanalyser. Dessa metaanalyser designades aldrig för att effekterna skulle kunna jämföras. De är inte standardiserade för detta syfte och skiljer sig på en rad aspekter, såsom design, kodning, statistisk analys, hantering av bias med mera. En effektstorlek på till exempel d=0,4 betyder helt enkelt inte samma sak i olika metaanalyser och kan därför inte direkt jämföras.
Ytterligare ett problem är att statistiska effektstorlekar inte är samma sak som praktiska effekter. Anledningen är att de beskriver effekterna relativt den variation som finns i utfallet som studeras. Samma effekt (d=0,4) kan alltså betyda att en statistisk effekt motsvarar en stor meningsfull praktisk effekt (t ex ett års skolgång) eller en i stort sett trivial effekt (några få poängs skillnad i ett test).
I projektet kommer vi att gå igenom Hatties lista och undersöka kvaliteten på sammanställningar för evidens för olika interventioner i skolan, samt vilka som är mest relevanta för svensk skola. Utifrån detta kommer vi att ta fram en alternativ plattform med dubbla gränssnitt – ett för forskare och ett för professionella i skolan.
Här kommer man kunna få fram evidens för lärande och didaktik i ett format så att effekterna blir meningsfulla och jämförbara inom sina respektive områden. Till exempel kan två läs-interventioner jämföras med varandra, men inte med en intervention för matematik. Användare kan även vara med och bidra till nya sammanställningar enligt crowd source-modellen där många bidrar, ungefär som på Wikipedia.
Projektet genomsyras av öppen vetenskap med högsta krav på transparens och på att allt går att reproducera och återanvända. Det långsiktiga målet med projektet är att ge professionella i skolan de verktyg som de behöver för att kunna göra informerade och evidensbaserade beslut kring hur de kan förbättra lärande och didaktik. Vår plattform kommer att innehålla färre effekter än Hatties, men i gengäld hålla hög kvalitet och ha hög relevans, transparens och öppenhet.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Avdelningen för metod och metavetenskap.