Låda med grönsaker.  Bild Getty

Projekt: Organisering av REKO - hållbarheten i ett lokalt livsmedelssystem i Finland, Sverige och Lettland

Projektet undersöker vad som gör REKO, en informell modell för lokal livsmedelsproduktion och -konsumtion som bygger på digitala nätverk och fysiska mötesplatser, hållbart i Finland, Sverige och Lettland. Genom teorin om organisatoritet analyseras hur löst sammansatta sociala formationer utvecklar struktur och stabilitet utan formell organisation.

Fakta om projektet

Projektledare
Daniel Lövgren, Södertörns högskola & Uppsala universitet
Övriga projektmedlemmar
Emma Christensen, Roskilde universitet
Hanna Leipämaa-Leskinen, Vasa universitet
Steffi Siegert, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Roskilde universitet, Södertörns högskola, Uppsala universitet, Vasa universitet
Finansiär
Östersjöstiftelsen
Tidsplan
Augusti 2023 – Juli 2026
Forskningsämne
Management och ledarskap (Ekonomihögskolan)
Webbplats
https://organizingreko.com/

Mer om projektet

Produktionen och konsumtionen av lokala livsmedel förespråkas ofta som ett alternativ till det ohållbara globala och industriella livsmedelssystemet. REKO har snabbt etablerats som ett innovativt alternativ för både produktion och konsumtion av lokala livsmedel genom digitala och fysiska aktiviteter. Det grundades i Finland 2013 och har sedan dess visat sig vara ett framgångsrikt koncept för lokal mat, med en liknande utveckling i Sverige från 2016. På senare tid har det också uppstått spirande aktiviteter i Lettland.

REKO är dock ingen formell organisation – det finns exempelvis inga formella ledare, styrdokument eller fastställd identitet – och kan snarare beskrivas som en informell och löst sammansatt social formation där producenter och konsumenter interagerar utan mellanhänder, genom Facebook och fysiska mötesplatser kallade ”pick-ups”.

Syftet med detta projekt är att undersöka vad som gör REKO hållbart i tre kontexter med olika mognadsgrad i Östersjöregionen: Finland, Sverige och Lettland. För detta ändamål använder vi teorin om "organizationality" – ett kommunikationsbaserat perspektiv på hur löst sammansatta sociala formationer uppnår olika grader av ”organisationsskap” genom sammanlänkade processer av identitet, aktörskap och beslutsfattande – samt teorier om plats.