Foto av webbsida. Foto Ola Kronkvist

Projekt: Orosinstitutionen – ett tvingande möte mellan polis och socialtjänst i förändringarnas tid

Detta projekt studerar hur polisen bedömer och förmedlar oro under några viktiga förestående förändringar av rutiner och lagar, hur socialtjänsten tolkar denna oro och vilka effekter tolkningen får för de åtgärder som ska beslutas om. Utöver detta kopplas frågor om samverkanskonstellationer mellan polisen och socialtjänsten samt både övergripande och specifika förekomster av olika typer av orosanmälningar.

Fakta om projektet 

Projektledare
Peter Lindström
Övriga projektmedlemmar
Ola Kronkvist, Veronika Bucar Alm, Johan Rosquist, Jimmy Fungmark, Torbjörn Forkby, Linnéuniversitetet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Polismyndigheten, socialtjänster i berörda kommuner
Finansiär
Linnéuniversitetet
Tidsplan
1 januari 2024 till 31 december 2027
Forskningsämne
Polisiärt arbete, socialt arbete, rättsvetenskap (institutionen för kriminologi och polisiärt arbete, fakulteten för samhällsvetenskap)
Forskargrupp
Centrum för polisforskning och utveckling (CPU) 

Mer om projektet 

Varje år görs ungefär en halv miljon orosanmälningar till socialtjänsten. Vart tionde barn berörs och Polisen står troligen för närmare var fjärde anmälan. Polisen inför nu 2024 en uppdaterad bedömningsrutin inspirerad av den så kallade Skottlandsmodellen. Samtidigt förbereds betydelsefulla förändringar för sekretess mellan myndigheter, datahantering av orosanmälningar inom socialtjänsten och genom införande av länsvisa dialoger om liknande arbetssätt. Systemets kvalitet och precision är viktig för att garantera tidiga samordnade insatser för barn och unga som riskerar fara illa på grund av miljö eller eget beteende. Den är också viktig för att bevara balansen mellan integritet och effektivitet, vilken i sin tur är nödvändig för att skapa legitimitet och förtroende för systemet hos anmälare och klienter.

Detta projekt kommer att studera hur polisen bedömer och förmedlar oro under dessa förändringar, hur socialtjänsten tolkar denna och vilka effekter tolkningen får på de åtgärder som ska beslutas. Utöver detta kopplas frågor om samverkanskonstellationer mellan Polisen och socialtjänsten samt både övergripande och specifika prevalenser. Studien genomförs genom två serier av intervjuer (semistrukturerade och fokusgrupper), två serier av enkäter samt två serier av registerstudier av Polisens orosanmälningar, varav ett urval följs upp i socialtjänstens ärendehantering. Nyckelinformanter används för validering av resultat och analys.

Projektet är en del av forskningen iforskargruppen Centrum för polisforskning och utveckling (CPU)