Projekt: Perioperativ temperaturmätning
En multicenterstudie i samarbete med Australien och Norge som ska utvärdera dokumentationen av kroppstemperatur, mätmetoder och värmebevarande insatser perioperativt.
Fakta om projektet
Projektledare
Ingrid Gustafsson
Övriga projektmedlemmar
Andreas Nilsson, Linköpings universitet; Judy Munday och Clint Douglas, Queensland University of Technology, Australien; Linda Hansen och Tor-Ivar Karlsen, University of Agder, Norge
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet; Linköpings Universitet; Queensland University of Technology, Australien; University of Agder, Norge
Finansiär
FORSS (Forskningsrådet i sydöstra Sverige)
Tidsplan
1 januari 2021–30 juni 2024
Ämnen
Hälso- och vårdvetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och vårdvetenskap)
Forskargrupp
CISA
Mer om projektet
Människan har ett grundläggande behov av inte bli avkyld och att bibehålla sin normala kroppstemperatur. Dock är det under den perioperativa perioden dvs. före, under och efter operation vanligt förekommande med perioperativ hypotermi, vilket innebär en kroppstemperatur under 36 grader. Det utsätter patienten för risk för komplikationer vilket kan ge ett fysiskt, psykiskt och ekonomiskt lidande, beroende på vilken komplikation som uppstår. För att förebygga patientens lidande finns flera preventiva åtgärder - dvs värmebevarande insatser.
Det finns flera sätt att inhämta information för att kunna bedöma patientens behov av värme och vilka värmebevarande insatser som behövs. Ett sätt är att mäta patientens kroppstemperatur. Dock finns det väldigt lite forskning om hur och när temperaturmätning görs enligt gällande riktlinjer, både nationellt och internationellt. Likaså, gällande dokumentation av kroppstemperatur och vilka värmebevarande insatser som ges. Därav är projektets syfte att utvärdera temperaturmätning och dokumentation under den perioperativa perioden samt undersöka vilka mätmetoder som används. Ett sekundärt syfte är att undersöka förekomst av hypotermi samt vilka värmebevarande insatser som ges.
Data samlas in retrospektivt genom journalgranskning för alla operationer under v 6 2020 från samtliga inkluderade sjukhus, fyra sjukhus i Sverige, tre i Norge och fem i Australien. Resultaten kommer dels att publiceras ur ett nationellt perspektiv med svensk data, dels med ett internationellt perspektiv där all data är inkluderad.
Dessutom kommer resultatet bli en grund och stöd för förbättringsarbeten för att minska risken för komplikationer och vårdlidande. Ett minskat antal komplikationer kan ge en ekonomisk besparing på både lokal nivå ochpå samhällsnivå. Projektet kommer även att vara en utgångspunkt inför framtida studier.
Projektet är en del av den forskning som bedrivs vid Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA) och ingår i forskningsområdet ”Vårdande miljö för att stödja hälsoprocesser i ett akutvårdskontext".