Fakta om projektet
Projektledare
Susanna Strandberg
Övriga projektmedlemmar
Sofia Backåberg, Lina Nilsson, Kristina Tryselius, Linnéuniversitetet; Cecilia Fagerström, Sandra Stern, Linnéuniversitetet och Region Kalmar län; Joakim Niklasson, Blekinge Tekniska Högskola; Fanny Simonsson, Region Kronoberg; Maja Isaksson, Region Kalmar län
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Region Kronoberg, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA), Health Data Sweden (HDS)
Tidsplan
1 jan 2026–31 dec 2029
Ämne
Hälso- och vårdvetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupper
ReAction Group
Mer om projektet
Med en åldrande befolkning och ett ökande antal personer som lever med kronisk sjukdom ökar behovet av hållbara arbetssätt som stärker egenvård, självständighet och trygghet i hemmet. Digital egenvårdsmonitorering införs nu i primär- och specialistvården, där patienter själva kan registrera hälsodata såsom blodtryck och symtom. I detta projekt vill vi förbättra de svårigheter som många upplever idag: patienter har svårt att använda tekniken, anhöriga får ett ökat ansvar utan tillräckligt stöd och vårdpersonal saknar strukturer för att använda digital egenvårdsmonitorering på ett effektivt och personcentrerat sätt.
I detta projekt förfinar och utvärderar vi ReDIG-modellen, en personcentrerad modell för resilient digital egenvårdsmonitorering som syftar till att stärka egenvård, hälsa och delaktighet hos patienter med kronisk sjukdom och deras anhöriga. Modellen bygger på samskapande mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal och fokuserar på motivation och tillit, individanpassning, stöd från vårdpersonal och anhörigas delaktighet.
Projektet genomförs i tre steg.
- Först förfinas modellen genom workshops där patienter med kronisk sjukdom, anhöriga och vårdpersonal tillsammans identifierar behov och anpassar arbetssätt och användning av digital egenvårdsmonitorering.
- Därefter testas modellen i primär- och specialistvården för att undersöka hur den påverkar egenvård, hälsa, livskvalitet och resursanvändning över tid.
- Slutligen studeras hur modellen fungerar i praktiken, inklusive vilka faktorer som underlättar eller hindrar införandet och hur den påverkar vårdpersonalens arbete samt patienters och anhörigas delaktighet.
Projektet genomförs av forskargruppen ReAction på Linnéuniversitetet i nära samarbete med Region Kalmar län och Region Kronoberg, där digital egenvårdsmonitorering nu införs i primär- och specialistvården. Genom att förfina och utvärdera ReDIG-modellen bidrar projektet med ny kunskap om hur digitala verktyg kan användas på ett hållbart, jämlikt och personcentrerat sätt för att stärka egenvård och bidra till omställningen mot en mer tillgänglig och nära vård.
Medarbetare