Projekt: Religiös förändring i Sverige
I forskningsprojektet Religiös förändring i Sverige analyseras religiös förändring i det svenska samhället, i religiösa organisationer och hos individer från 1900 och framåt, men med ett fokus med början i mitten av 1950-talet.
Fakta om projektet
Projektledare
Magnus Hagevi
Ämne
Sociologi, statsvetenskap (Institutionen för statsvetenskap, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Förändring är centralt vid samhällsvetenskapliga studier av religion. Standarduppfattningen är att Sverige och dess befolkning sekulariserats under hela 1900-talet och att denna process fortsatt efter sekelskiftet. Under samma tidsperiod finns dock olika spår som gör att bilden är splittrad.
Trots att religion spelar en central roll för människor, samhällen och vetenskapliga antaganden finns stora luckor i forskningen om svenskarnas religiösa förändring över tid. I projektet Religiös förändring i Sverige analyseras religiös förändring i det svenska samhället, i religiösa organisationer och hos individer från 1900 och framåt, men med ett accentuerat fokus med början i mitten av 1950-talet.
På så sätt besvaras den grundläggande frågan på vad sätt svenska befolkningens religiositet har förändrats. Är standarduppfattningen om en enhetlig och ständigt tilltagande sekularisering i Sverige riktig? Varför förändras svenskarnas religiositet?
Religionssociologi och statsvetenskap
Religiös förändring i Sverige är ett över tid pågående forskningsprojekt som rör sig i gränslandet mellan religionssociologi och statsvetenskap. Arbetet följer fyra forskningsspår.
Ett första spår studerar två motstridiga tendenser i den svenska befolkningen: sekularisering och sakralisering. Förändrat engagemang i organiserad religion ställs mot förändring av annat religiöst intresse. Företeelser som studeras är religiöst intresse, religiöst beteende, identitet och tro, samt privatreligiositet och nyandlighet.
Ett andra spår rör ökad religiös pluralism. Länge dominerade enhetskyrkan, det som i dag heter Svenska kyrkan. Med start runt förra sekelskiftet har frikyrkligt engagerade och sekulära kulturradikaler ifrågasatt Svenska kyrkans roll som nationellt enande. Efter andra världskriget har den religiösa mångfalden ökat än mer, främst genom invandring till Sverige. Även privatreligiositet bidrar till ökad religiös pluralism.
Ett tredje spår rör kopplingar mellan religion och politik. Religionens roll antas ibland ha förändrats genom att politiska initiativ från religiösa grupper blir vanligare. Samtidigt diskuteras religionens roll av politiska aktörer i allt större utsträckning.
Ett fjärde spår är om och på vilket sätt religion motiverar till politiska handlingar och är en grund för politiska åsikter.
Publikationer
2018
Hagevi, M. (2018). ‘Xenophobic Opinion, a Populist Radical Right Party, and Individuals with Different Religious Contexts in Sweden.’ Journal of Church and State. Advanced published online, pp. 1-23.
2017
Hagevi, M. (2017). ‘Religious Change over the Generations in an Extremely Secular Society: The Case of Sweden’. Review of Religious Research, 59(4): 499-518.
2016
Hagevi, M. (2016). ’Samhällsförändringarna bakom radikala högerpopulistiska partier’ s. 37-53 i Sverige, Sverige fosterland: En antologi om nationalismen, kyrkan och samhället, red. Kjell-Åke Nordquist. Stockholm: Bilda
2014
Hagevi, M. (2014). ‘Religion and the Environmental Opinion in 22 Countries: A Comparative Study.’ International Review of Sociology, 24(1): 91-109.
2012
Hagevi, M. (20122. ‘Beyond Church and State: Private Religiosity and Post-Materialist Political Opinion among Individuals in Sweden.’ Journal of Church and State, 54(4): 499-525.
2011
Hagevi, M. (2011). ‘Secularization and Sacralization at Three Levels in Sweden From the Mid Twentieth Century.’ Kyrkohistorisk Årstidskrift, 111: 147-154.
Hagevi, M. (2011). ‘Religiositet’ s. 251-267 i Den svenska väljaren, red. M. Hagevi. Umeå: Borea.
Hagevi, M. (2011). ’Är religion och politik skilda världar för svenska ungdomar?’ s. 183-214 i Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv, red. J. Bromander och M. Lövheim. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.
2010
Hagevi, M. (2010). ’Vad vill religionskritikerna?’ s. 118-145 i Avstamp: Svenska folkets värden och syn på brännande samhällsfrågor, red. M. Hagevi. Växjö: Linnaeus University Press.
2009
Hagevi, M. (2009). Politisk opinion och religiositet i Västra Götaland. Lund: Sekel bokförlag (376 sidor)
Hagevi, M. (2009). ’Efter sekulariseringen: förändrade religiösa värden mellan generationer.’ Socialvetenskaplig Tidskrift, 15(3-4): 279-299.
2008
Hagevi, M. (2008). ‘Religiositet och miljöopinion i Sverige och USA.’ Statsvetenskaplig Tidskrift, 110(3): 249-274.
Hagevi, M. (2008). ‘Frikyrkorna och dess representanter: Kännedom, förtroende och stöd.’ Tro & Liv: Tidskrift för kristen tro och förkunnelse, 67(1-2): 48-57.
Hagevi, M. (2008). ‘Kärt barn har många namn.’ Tro & Liv: Tidskrift för kristen tro och förkunnelse, 67(1-2): 65-79.
Hagevi, M. (2008). ’Politik’ s 347-349 i Religion i Sverige, red. Ingvar Svanberg och David Westerlund. Stockholm: Dialogos förlag.
2007
Hagevi, M. (2007). ’Kristna i det politiska rummet’ s. 123-137 i Det våras för regionen: Västsverige 1998-2005, red. L. Nilsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
2006
Hagevi, M. (2006). ‘Religiös orientering och svensk politisk opinion.’ Statsvetenskaplig Tidskrift, 108(2): 123-153.
Hagevi, M. & Bjereld, U. (2006). ‘Religiositet och opinion om konflikten i Mellanöstern.’ Tro & Liv: Tidskrift för kristen tro och förkunnelse, 65(1): 4-20.
2005
Hagevi, M. (2005). ‘Sekulariseringens slut?’ Sociologisk Forskning, 42(4): 35-42.
Hagevi, M., red. (2005). Religion och politik. Malmö: Liber (241 sidor).
Hagevi, M. (2005). ‘Att förena religion och politik’ s. 7-27 i Religion och politik, red. M. Hagevi. Malmö: Liber.
Hagevi, M. (2005). ‘Evangelikaler i svensk och amerikansk politik’ s. 134-162 i Religion och politik, red. M. Hagevi. Malmö: Liber.
Hagevi, M. (2005). ‘Sekularisering, vila i frid’ s. 206-221 i Religion och politik, red. M. Hagevi. Malmö: Liber.
2002
Hagevi, M. (2002). ‘Religiosity and Swedish Opinion on the European Union.’ Journal for the Scientific Study of Religion, 41(4): 759-769.
Hagevi, M. (2002). ‘Religiositet över tid och rum’ s. 55-73 i Flernivådemokrati i förändring, red. L. Nilsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Hagevi, M. (2002). ‘Religiositet i generation X’ s. 39-77 i Spår i framtiden, red. H. Oscarsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
2001
Hagevi, M. (2001). ’Sakralisering efter sekularisering?’ s. 63-71 i Land, Du välsignade?, red. S. Holmberg och L. Weibull. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Hagevi, M. (2001).’Religiositet och opinion om svenskt EMU-medlemskap’ s. 363-379 i Land, Du välsignade?, red. S. Holmberg och L. Weibull. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
2000
Hagevi, M. (2000). ‘Religiös orientering och politisk opinion i Västra Götaland’ s. 141-165 i Den nya regionen, red. L. Nilsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
1999
Hagevi, M. (1999). ‘Politik i det svenska bibelbältet’ s. 127-145 i Region i omvandling, red. L. Nilsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
1996
Hagevi, M. (1996). ’Religiositet och första valet till EU-parlamentet’ s. 89-107 i Västsvenska perspektiv, red. L. Nilsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
1995
Hagevi, M. (1995). EU – himmel eller helvete?’ s. 155-166 i Det gamla riket, red. S. Holmberg och L. Weibull. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Bennulf, M. Hagevi, M. och Oscarsson, H. )1995). ’Finns det en religiös livsstil?’ s. 175-194 i Det gamla riket, red. S. Holmberg och L. Weibull. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Hagevi, M. (1995). Region, religion och röstning’ s. 33-51 i Västsvensk horisont, red L. Nilsson. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.