bild på kl-skivan som undersöks

Projekt: Samband mellan styvhet och ändring av fukthalt i KL-trä

Korslimmat trä (KL-trä) tillverkas av brädor som limmas ihop korsvis i flera skikt och används som byggelement, I denna studie undersöktes en skiva av KL-trä under varierande fuktförhållanden i en klimatkammare på Linnéuniversitetet för att få reda på hur den påverkades.

Detta projekt avslutades i mars 2023.

Fakta om projektet

Projektnamn
Samband mellan styvhet och ändring av fukthalt i KL-trä vid låg mekanisk belastning
Projektledare
Michael Dorn
Övriga projektmedlemmar
Carl Larsson, Carmen Amaddeo, Osama Abdeljaber
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Saab, Södra skogsägarna
Finansiär
Smart Housing Småland, egen finansiering
Tidsplan
1 apr 2022–31 mar 2023
Ämne
Byggteknik (Institutionen för byggteknik, Fakulteten för teknik)
Rapport
Samband mellan styvhet och ändring av fukthalt i KL-trä vid lågmekanisk belastning: Slutrapport till förstudieprojekt

Mer om projektet

I laborativ miljö studeras element av KL-trä vid starkt varierande fukthalt. Elementen utsätts för låga rörelser med hjälp av en shaker. De första egenfrekvenserna mätts kontinuerligt och sambandet mellan fukthalt och egenfrekvensen undersöks.

Korslimmat trä (KL-trä) tillverkas av brädor som limmas ihop korsvis i flera skikt. Skivorna som erhålls används som byggelement, mestadels för väggar och bjälklagselement. Utgångsmaterialet trä står i jämvikt med det omgivande klimatet och kommer därför att ändra fuktkvoten.

I studien undersöktes en skiva av KL-trä under varierande fuktförhållanden i en klimatkammare på Linnéuniversitetet. Egenfrekvenser samt fuktkvoten följdes upp och sambandet med klimatet studerades.

Det visade sig att första och tredje uppmätta egenfrekvensen (böjning) visade negativ korrelation med omgivande fukten, den ökade när fukten minskades (och tvärtom). För andra egenfrekvensen (torsion) visade sig däremot ett mer komplicerat samband. Ett flertal möjliga orsaker presenteras som förklaring.

Medverkande organisationer var Linnéuniversitetet som huvudpart samt Södra Skogsägarna och Saab i stödfunktioner.

Projektet var en del av forskningen i forskargruppen Tillståndsövervakning av konstruktioner och i Kunskapsmiljö Linné Grön hållbar utveckling.

Medarbetare