Projekt: Skogen – en aktiv förebyggande hälsovård för barn?
Projektet är en intervention där 2-4 lektioner per vecka i skolan för barn i årskurs 3-6 är förlagda i skogen. Barn i interventionen kommer att jämföras med barn i en annan skola som inte ingår i interventionen utifrån vad skogen har för betydelse för dem, upplevelse av skogen och deras hälsa.
Fakta om projektet
Projektledare
Susanne Knutsson
Övriga projektmedlemmar
Maria Koldestam, Charlotta Håkansson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Skogen i Skolan, Vetlanda kommun, Södra, Ikea, Bröderna Andersson, Ekenäs Hus, Byggbolaget PBW, Ingarps Trävaror
Finansiär
Linnéuniversitetet, The Bridge (Linnéuniversitetet, Södra skogsägarna, Ikea), Stiftelsen Seydlitz MP bolagen
Tidsplan
18 aug 2025–18 juni 2029, samt en uppföljning 18 juni 2032
Ämne
Vårdvetenskap (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap) och skog och träteknik (institutionen för skog och träteknik, fakulteten för teknik)
Forskargrupper
Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA), Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund (HVL)
Kunskapsmiljö
Kunskapsmiljö Linné: Grön hållbar utveckling
Mer om projektet
Vi vet idag att det finns tydliga samband mellan hälsa och natur. I skogen mår människan bra även om hon inte tänker på varför och vad det kan leda till. För 200 år sedan bodde 90 procent av människorna i Sveriges på landet och idag är det nästan tvärtom.
Många av dagens stadsbor har förlorat kontakten med skogen och därmed uteblir också skogens möjligheter. Vi vet att en ökad exponering för stadsgrönska leder till förbättrad psykisk hälsa, ökad fysisk aktivitet och minskad dödlighet. Vi vet också att en tidig kontakt med natur främjar barns utveckling, fysiska och mentala hälsa, samt lägger en grund för naturvistelse senare i livet. Många barn idag uttrycker trötthet, illamående och huvudvärk. Illavarslande ökning av barns stillasittande kan också ses. Positiva effekter på barns fysiska, psykiska och sociala utveckling av att barn har kontakt med naturen såsom upplevelse av stress, att de mer sällan är sjuka, att den psykiska hälsan förbättras samt effekter på deras emotionella kontroll och impulskontroll har uppmätts.
En tidig kontakt med naturen bibehålls som vuxen, vilket kan gynna hälsan på både kort och lång sikt. Det moderna urbana boendet är förknippat med en stillasittande livsstil och kronisk stress vilket bidrar till en ökning av icke-smittsamma sjukdomar, såsom diabetes, fetma och depression. Många av dessa sjukdomar kan förhindras genom olika satsningar på miljöer för fysisk aktivitet och rekreation. Sådana investeringar är särskilt effektiva för barn eftersom de kan påverka hälsan över hela livsförloppet. Idag saknar många barn en grundläggande kunskap om skogens betydelse rent miljömässigt, existentiellt, ekonomiskt/produktionsmässigt och hälsofrämjande effekt, 2024-08295-01 därmed uteblir också möjligheten för barn att använda skogen som en aktiv förebyggande hälsovård. Det är också av vikt att barn får vara delaktiga i det som rör dem, det ger motivation och välbefinnande. Ofta är det dock vuxna som bestämmer hur barn ska ha det. Därför kan det vara av vikt att barn är delaktiga i beslut och aktiviteter som rör dem.
Den här studien är en intervention där hela projektet handlar om att olika verksamheter relaterade till skogen tillsammans med barn och forskarteamet utformar en intervention med intentionen att vara en aktiv förebyggande hälsovård för barn där kunskap om skogen och dess betydelse ekonomiskt, miljömässigt, produktionsmässigt, arbetsmässigt och hälsomässigt i nutid och framtid är i fokus. Interventionen kan bidra till ett intresse för skogen, skogsvård och skogsbruk och ett medvetande om dess betydelse för människan och därmed bidra till ett aktivt förebyggande av barns hälsa i nutid men också framtid genom att i ett tidigt skede i livet ge dem kunskap om skogen och vad den kan ge oss, en kunskap som genom utveckling kan bli ett hållbart utbildningspaket som integreras i barns skolgång kontinuerligt och med progression tom då barnet börjar Åk 7.
Projektet innebär att vi före interventionen studerar och beskriver barns upplevelser av vad skogen har för betydelse för dem, både kvantitativt och kvalitativt. Därefter utarbetas interventionen, som handlar om kunskap och vistelse om och i skogen till barn i grundskolan, Åk 2 och sen följa dem med olika aktiviteter, minst 1 gång i veckan, som finns beskrivna i interventionen till Åk 6.
Aktiviteterna ska integreras i den vanliga skolplanen, så inget där kommer att förändras dock kommer existerande undervisning att mer förläggas i skogen och utgå ifrån det som finns i skogen, utomhuspedagogik. Skolan är idag uppbyggd så att man har samma klasskamrater från Åk1 till och med Åk 6 och därefter delas klassen. Deltagarna kommer dock att kunna följas upp till åk 9 för att se vad de väljer för yrkesriktning i gymnasiet samt för att följa hälsostatus.
Det behövs 2 klasser med ungefär samma förutsättningar. En klass deltar i interventionen och den andra är kontroll/referensklass. Intentionen är också att den kvantitativa delen, en enkät om skogens betydelse, ett instrument om välbefinnande och hälsa och ett instrument om livskvalitet också ska ges till barn i samma ålder i en klass i följande städer: Malmö, Luleå, Göteborg och Stockholm.
Intentionen är att resultatet ska bidra till en bättre hälsa och välbefinnande för barnen samt att de ska få upp ögonen för vad skogen kan ge, och en nyfikenhet och förståelse för hur viktig skogen och dess produkter är.
Förhoppningen är också att barnen ska bli mer fysiskt aktiva vilket förhoppningsvis kommer att påverka deras hälsa och välbefinnande positivt tex. mindre trötta på eftermiddagen under skoltid.
Projektet är en del av forskningen i Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA), forskargruppen Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund (HVL) och Kunskapsmiljö Linné: Grön hållbar utveckling.