man som blundar lutad mot ett träd

Projekt: Skogens hälsofrämjande värden

Det övergripande syftet med projektet är att (i) studera betydelsen av tätortsnära skogar och skogsbad och dess inverkan på människors hälsa och välmående, (ii) anpassa det tätortsnära skogsbruket för att öka nyttjandet av den tätortsnära skogen och upplevelsen för olika samhällsgrupper och (iii) få en integrerad bild av människors uppfattning om skogen, hur skogen ska skötas, önskvärda miljöer och människors vanor och beteenden.

Fakta om projektet

Projektledare
Jenny Lovebo och Cecilia Malmqvist
Övriga projektmedlemmar
Marie Kirsebom, Ulrica Hörberg, Sofia Almerud Österberg och Johan Bergh, Linnéuniversitetet; Lis Boje, Skogsstyrelsen; Ingrid Edvardsson, Region Kronoberg
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Skogsstyrelsen, Region Kronoberg, Växjö kommun
Finansiärer
Linnéuniversitetet (Fakultetsöverskridande projekt inom samhällelig drivkraft 2018)
Tidsplan
1 aug 2017–1 aug 2021
Ämnen
– Skog och träteknik (Institutionen för skog och träteknik, Fakulteten för teknik)
– Vårdvetenskap (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap)

Se och hör mer om skogsbad

Mer om projektet

Det här vet vi: Människor mår bra av att vistas i skog och grönområden – grön rehab fungerar för människor som är långtidssjukskrivna och vistelse i natur/skog ger bättre hälsa hos de med stressymptom. Varför? Flera teorier:

  • Aesthetic-affective theory – viss information i naturen talar om för basala hjärnfunktioner att här är det säkert och här finns utrymme för vila.
  • Attention restoration theory – riktad uppmärksamhet sköter planering och beslutsfattande, den kan vila när den spontana uppmärksamheten tar över, vilket sker när vi upplever naturen.

Det här vill vi ta reda på mer om:

  • Hur påverkar vistelse i tätortsnära skogar människors hälsa?
  • Vilka faktorer styr människors vistelse i tätortsnära skog?
  • Hur ska tätortsnära skog se ut för att locka och ge trivsel/hälsa?

Steg 1 – utveckla metoder

--> Pilotstudie i samarbete med sjuksköterskeprogrammets Hälsomottagning.

  • Försökspersoner rekryteras.
  • Dokumentation av puls, blodtryck, Hb, glukos, längd, vikt och bukomfång.
  • Enkät om tidigare erfarenheter av skogsvistelse och hälsotillstånd.
  • Skogsbad två dagar i veckan i fyra veckor, ca en timme per gång.
  • Skogsdagbok.
  • Efter fyra veckor – ny mätning, enkät om effekt av skogen och hur inställningen till skogen påverkats samt hälsotillstånd. Intervju.

Analys av data pågår.

Steg 2 – skogsbad som behandlingsmetod för unga vuxna med stressrelaterad ohälsa

A) Fokusgruppsintervjuer för att skräddarsy interventionen för målgruppen.

B) Intervention

  • Unga vuxna, 16 alternativt 18-25 år, med stressrelaterad ohälsa rekryteras.
  • Intervention: skogsbad i tätortsnära skogar i Växjö kommun, minst två gånger i veckan à 30 minuter, i 10 veckor (kan justeras efter fokusgrupper).
  • Innan: biomarkörer för stress, frågeformulär om hälsa och inställning till skog, fördjupande intervjuer.
  • Under: data om skogsbadet (var, när, hur länge) samt om skogen (GIS).
  • Efter: biomarkörer, frågeformulär om hälsa och upplevelsen av skogen, fördjupande intervjuer.

--> Ny kunskap om hur skogsbad kan användas som en enkel, lågintensiv behandlingsmetod för stressjukdomar, och hur Växjö kommuns tätortsnära skogar kan skötas för att främja hälsa.

Medarbetare