allmän projektbild

Projekt: Skrivande på gymnasienivå hos elever med och utan lässvårigheter

Läsande och skrivande är centrala förmågor för elevers kunskapsutveckling och kommunikation. I det här projektet undersöks ca 150 elevers skrivande på gymnasiet i relation till läsförmåga, skolresultat, läs- och skrivvanor och self-efficacy, dvs. tron på den egna förmågan att genomföra en specifik uppgift.

Fakta om projektet

Kontaktperson Linnéuniversitetet
Christian Waldmann
Övriga projektmedlemmar
Maria Levlin, Umeå universitet, projektledare
Eva Lindgren, Umeå universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Umeå universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
2019-01-01 – 2023-12-31
Ämne
Svenska språket, språkvetenskap, språkdidaktik, specialpedagogik
Webbplats
https://www.umu.se/forskning/projekt/skrivande-pa-gymnasieniva-hos-elever-med-och-utan-lassvarigheter/  

Mer om projektet

Läsande och skrivande är centrala verktyg för elevers kunskapsutveckling. Läs- och skrivsvårigheter har i tidigare internationella studier visat sig vara ett hinder för att klara kunskapskraven i grundskolan och de fortsatta studierna på gymnasiet. I ett nationellt perspektiv är forskningen inom området begränsad.

I detta projekt deltog 150 elever i år 2 på gymnasiet i en screening av avkodning, läsförståelse och stavning. De skrev också en argumenterande och en narrativ text på svenska respektive engelska på dator i ett tangentloggningsprogram som loggar alla tangentbordstryckningar och möjliggör analyser av bl.a. pauser, revisioner och skrivhastighet. Därutöver besvarade eleverna en enkät om läs- och skrivvanor i skolan och på fritiden, self-efficacy i relation till skrivande och GRIT (förmåga till uthållighet när en uppgift bjuder på motstånd). Elevernas resultat i nationella prov och betyg ska också samlas in. Följande områden undersöks i projektet:

Samband mellan läsförmåga och skrivande: I delstudien undersöks elevernas skrivna texter i svenska och engelska i relation till deras läsförmåga på gymnasiet, bl.a. med fokus på vilka aspekter av skrivandet som är särskilt utmanande vid lässvårigheter.

Skrivande som process och produkt (färdig text): I delstudien undersöks eventuella skillnader i skrivprocessen (flyt, pausmönster, revisioner etc.) mellan svenska och engelska samt mellan narrativ och argumenterande genre. Skrivprocessen undersöks också i relation till textkvalitet och elevernas läsförmåga på gymnasiet, bl.a. med fokus på vilka aspekter i skrivprocessen som är särskilt utmanande vid lässvårigheter.

Läsande och skrivande i relation till skolresultat: Delstudien baseras på elevernas resultat i screeningar av läsförmågan i år 2 på gymnasiet samt på analysen av deras narrativa och argumenterande texter i relation till utfallet i nationella prov och betyg i de gymnasiegemensamma ämnena. I studien undersöks eventuella samband mellan elevernas läs- och skrivförmåga och utfallet i nationella prov och betyg.

Elevernas läs- och skrivvanor samt upplevelse av eget skrivande och skolans skrivundervisning: I delstudien undersöks elevernas läs- och skrivvanor, GRIT och self-efficacy. Ett antal elever deltog i år 3 i en enskild intervju om sina upplevelser av att skriva på fritiden och i skolan. I studien undersöks eventuella samband mellan elevernas läs- och skrivförmåga och deras läs- och skrivvanor, GRIT och self-efficacy.

Läs- och skrivutveckling från lågstadiet till gymnasiet: I denna del av projektet kombineras den insamlade datan med data från tidigare projekt (se följande forskningsprojekt: Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskolan). Vi undersöker bland annat vilken betydelse elevernas språk- och läsförmåga samt minnesfunktioner i åk 8 har för deras läsande och skrivande på gymnasiet samt i vilken mån lässvårigheter identifierade i åk 8 förekom redan på lågstadiet och i vilken mån de kvarstår på gymnasiet. Vi undersöker även elevernas skrivande i de nationella proven i åk 3, 6 och 9 och år 1 på gymnasiet i svenska och engelska.

Varför är det här projektet viktigt? Projektet ger goda möjligheter att följa läs- och skrivutvecklingen hos elever med och utan lässvårigheter från åk 2 i grundskolan till sista året på gymnasiet i relation till läs- och skrivvanor, self-efficacy, GRIT och skolresultat. Projektets resultat kan bidra till att utveckla skrivundervisningen för elever med och utan lässvårigheter samt till tidig identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Projektet är en del av forskningen i:
Forskargruppen Centrum för Educational Linguistics
Kunskapsmiljön Utbildning i förändring