Projekt: Söka hopp i gränsland: En etnografisk studie av hoppets sociala dimensioner i den svenska asylmottagningskontexten
Detta projekt studerar frågor om hopp och osäkerhet bland asylsökande som bor i asylboenden och privata hem i södra Sverige. Genom att närma oss åren efter ankomst som ett ”tidrum” kännetecknat av osäkerhet, väntan och förväntan, kommer vi att studera konsekvenserna för och innebörden av hopp i asylsammanhang.
Fakta om projektet
Projektledare
Torun Elsrud
Övriga projektmedlemmar
Jesper Andreasson, Linnéuniversitetet; Marcus Herz och Philip Lalander, Malmö universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Malmö universitet
Finansiär
Vetenskapsrådet (projektbidrag HS)
Tidsplan
1 juli 2018-30 juni 2022
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Detta etnografiska 4-åriga projekt studerar frågor om hopp och osäkerhet bland asylsökande som bor i asylboenden och privata hem i södra Sverige. Genom att närma oss åren efter ankomst som ett "tidrum" kännetecknat av osäkerhet, väntan och förväntan, kommer vi att studera konsekvenserna för och innebörden av hopp i asylsammanhang. Migranters inledande vistelse i Sverige, från livet i asylboenden till antingen avslag eller tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd och boende i privata hem, kännetecknas av viktiga, ödesmättade stunder/möten, men också långtråkig och orolig vardaglig väntan. Genom återkommande intervjuer med 25-30 migranter och observationer i olika asylsammanhang ställer projektgruppen frågor om hur hopp genereras, ökar, minskar, förhandlas eller förloras i den sociala interaktion där asylsökande deltar.
Hur hopp kan skapas, upprätthållas eller förloras
Projektet studerar hur hopp kan skapas, upprätthållas eller förloras hos människor som behöver det som allra mest, som är nyanlända i Sverige som en konsekvens av krig och oro i världen. Hopp är en känsla som kan hjälpa människor i osäkra tider och situationer att vidmakthålla en tro på livet och att det är möjligt att skapa sig en framtid på den plats där man lever. Hopp skapar tillförsikt och motivation bland människor och innebär, om många delar ett hopp om framtiden, en ökad känsla av samhörighet i ett samhälle. Hopp är ett socialt och kollektivt skapat fenomen som byggs upp, eller raseras, som en konsekvens av sociala mötens kvalitet och hur man upplever andra människors blickar och handlingar, som välkomnande eller utestängande.
Internationellt har forskare börjat tillämpa begreppet hopp som ett analytiskt perspektiv för att förstå såväl drivkrafter som överlevnadsstrategier och hantering av existentiell rädsla i migrationsrörelser. Det här projektet studerar mottagandet och de första dryga tre åren i det nya landet ur ett hopp-perspektiv. Vad händer med känslor av hopp, osäkerhet och tillit när man nått fram, väntar och får ett besked som har stora konsekvenser för framtiden? Projektets utgångspunkt är att asylsökandes tillvaro på förläggningar i väntan på beslut eller i egna boenden i färd med att integreras i samhället via skola och arbete, präglas av en osäker och högst påfrestande väntan och oro. Sådan oro kan skingras av just hopp. Detta hopp är till stora delar beroende av möten med andra människor, med medboende, personal på förläggningar, människor i andra länder som nås genom telefon eller internet, socialsekreterare, migrationsverk och andra i civilsamhället som engagerar sig i migranters situation men också människor de möter i den svenska vardagen.
Intervju- och observationsstudie
Genom en etnografisk, longitudinell intervju- och observationsstudie analyseras framväxten av hopp i de sociala sammanhang där asylsökande lever och navigerar, men också hur det kan komma att ebba ut, vilket skapar frustration, låg framtidstro och bitterhet i förhållande till framtiden och Sverige. Projektet följer asylsökande genom asylsökandeprocessen och ska också belysa huruvida skillnader i kön, etnicitet, ålder och utbildning har betydelse för de asylsökande informanternas erfarenheter av väntetiden och etablering eller avslag på asylansökan, och av vad som genererar eller reducerar hopp och tillit i möten med andra.
Projektet kommer med sitt analytiska intresse för hopp att kunna bidra med angelägen kunskap om vad myndigheternas beslut – oavsett utgång – innebär för de individer som sökt skydd i Sverige. Genom att följa enskilda individer ända fram till tiden efter beslut kommer vi också att få kunskap om hur den nya lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige hanteras av människor vars existens präglas av ovisshet, osäkerhet och beroende av det mottagande samhällets välvilja.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Social work and migration och i Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies.