Projekt: Språkbearbetning: Domängenerell eller domänspecifik? ERP-studier av verbal och visuell språkbearbetning hos barn med typisk och atypisk språkutveckling

Fakta om projektet

Projektledare
Annika Andersson
Övriga projektmedlemmar
Kristina Hansson, Lunds universitet; Eric Pakulak, Stockholms universitet; Neil Cohn, Tilburg University, Nederländerna; John Drury, Jiangsu Normal University, Kina
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Lunds universitet
Finansiär
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond
Tidsplan
1 juli 2020–30 juni 2024
Ämne
Svenska (Institutionen för svenska språket, Fakulteten för konst och humaniora)

Delta i studien

Vid Linnéuniversitetet, på institutionen för svenska språket, pågår en studie om vad som händer i hjärnan när vi lyssnar på berättelser i filmer.

Vi söker både barn (10-12 år) och vuxna (18-35 år). För att vara med behöver du passa in på följande:

• ha svenska som ditt modersmål (eller ett av dina modersmål)
• vara högerhänt
• inte ha någon neuropsykiatrisk diagnos (t.ex. ADHD eller AST)
• ha normal syn (om du ser normalt med hjälp av glasögon går det bra)

Vi söker även barn som har språkstörning och passar in på ovanstående.

För vuxna tar det totalt ungefär en timme att delta. För barn tar det totalt ungefär tre timmar att delta. Vuxna tittar på filmklipp på en datorskärm medan vi spelar in hjärnvågorna. När vi spelar in barns hjärnvågor får de först titta på tecknade bildserier och sedan på filmklipp. Barn får även fylla i ett frågeformulär som bland annat handlar om hur vana de är vid serietidningar. Dessutom får barn göra två test där de ska säga efter meningar och hitta mönster i bilder.

Mer information om studien går att läsa här:

• Informationsbrev (barn)
• Informationsbrev (vårdnadshavare)
• Informationsbrev (vuxen)

Vill du delta eller veta mer om studien är du välkommen att kontakta:
Hanna Lindfors, doktorand i projektet, via e-post hanna.lindfors@lnu.se, eller telefon 0470-708497

Ansvariga för studien är:

• Annika Andersson, universitetslektor, Linnéuniversitetet
• Kristina Hansson, universitetslektor, Lunds universitet

Mer om projektet

Hur väl vi behärskar och använder oss av språk predicerar hur väl vi fungerar socialt och hur vi lyckas akademiskt. Mycket forskning har ägnats åt både inlärning av språk (såväl första- som andraspråk) och hur språket bearbetas i hjärnan, vilket resulterat i olika teorier och beskrivningar. Ändå vet vi inte om språk lärs in eller bearbetas i hjärnan på ett sätt som är specifikt för språk (domän-specifikt), eller om det sker på samma sätt som vid inlärning av andra kognitivt komplexa funktioner (domän-generellt).

Syftet med vårt projekt är därför att undersöka om språkinlärning och språklig bearbetning är domän-specifik eller domän-generell. För att göra detta vill vi använda oss av två olika forskningsparadigm: ett verbalt, som undersöker hur auditivt presenterade meningar bearbetas av hjärnan, och ett visuellt, som undersöker hur korta bildserier bearbetas av hjärnan. Under dessa båda villkor kommer vi att genomföra en neurofysiologisk mätning av så kallade händelserelaterade potentialer (event-relaterade potentialer, ERP).

Tidigare forskning om barns språkbearbetning har gett värdefulla insikter genom att använda beteendeparadigm (till exempel mätning av reaktionstid). Sådana paradigm mäter emellertid bearbetningen indirekt och vid en enda tidpunkt. Med hjälp av ERP kan man registrera hur hjärnans bearbetning av stimuli utvecklas genom att den mäter den elektriska aktiviteten kontinuerligt, millisekund för millisekund medan bearbetningen de facto sker. De stimuli som kommer att användas (auditivt presenterade meningar respektive bildserier) kommer att presenteras med liknande manipulationer, vilket möjliggör en jämförelse av ERP-effekterna i de båda villkoren.

Paradigmen bygger på en teori om att bildserier är uppbyggda på samma sätt som meningar, genom att de utgör sekvenser (har en bestämd ordningsföljd) med en hierarkisk struktur (det vill säga händelsen kan delas in i delar, som i sin tur kan delas in i mindre delar). Vi kommer att jämföra hjärnans bearbetning av verbalt och visuellt språk inom och mellan två grupper barn i åldern 10-12 år: barn med typisk språkutveckling och barn med språkstörning. Dessutom kommer barnens prestationer i undersökningar med standardiserade test av verbalt och visuellt språk relateras till de neurofysiologiska måtten på bearbetning av det verbalt presenterade och det visuellt presenterade språket.

Språkstörning är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna hos barn, med en prevalens på cirka 7 %, och innebär att barnet inte utvecklar språket som sina jämnåriga, trots i övrigt typisk utveckling. De svårigheter de uppvisar kan gälla både språkets innehåll och dess struktur. Det finns också tecken på att deras bearbetning av visuellt material kan vara påverkad. Det är emellertid inte klart hur svårigheterna med bearbetning av visuellt material relaterar till svårigheter med bearbetning av talat språk.

Fördjupad kunskap om huruvida språkinlärning och språkbearbetning är domän-specifik eller domän-generell skulle kunna ha implikationer för hur man kan arbeta med språkundervisning generellt, och specifikt för hur man utformar intervention för barn som har atypisk inlärning, såsom språkstörning eller av annan orsak försenad inlärning av språket, som vid andraspråksinlärning. Resultaten kan således ha betydelse för både den generella populationen och för specifika populationer. Förutom detta är studien central för vidare utveckling av teorier om språkutveckling och språkbearbetning generellt.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab) och omfattar även ett doktorandprojekt.

Läs nyheten om projektet: Hjärnans bearbetning av språk ska undersökas i nytt projekt.