Fakta om projektet
Projektledare
Martina Böök
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiärer
Stiftelsen Längmanska kulturfonden, Gundrun Sjödén Foundation, Magnus Bergvalls Stiftelse, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Helge Ax:son Johnssons stiftelse, Wenner-Gren stiftelserna
Tidsplan
2025-2028
Ämne
Historia (institutionen för kulturvetenskaper, fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Under 1900-talet träffades kvinnor regelbundet runt om på landsbygden för att handarbeta och fika. Symötena hemma hos varandra var informella och dolda för andra. Vad gjorde kvinnorna på symötena? Projektet handlar om kvinnlig gemenskap i en brytningstid mellan 1960 och 1999 då flera kvinnor gick från att vara hemarbetande till att förvärvsarbeta.
Medan tidigare forskning främst har studerat flickor och kvinnors olika vänskap, främst i par, fokuserar denna studie på kvinnlig gemenskap i grupp och hur de i sin tur påverkade sin omgivning. Eftersom det informella symötet är helt outforskat kommer projektet bidra med ny kunskap om själva symötet liksom öppna upp den internationella forskningen till ytterligare en kvinnlig arena. Projektet visar på osynliga delar av kvinnans historia som tills idag varit okänd. Genom att bättre förstå kvinnors agerande i strukturomvandlingen ger detta vår samtid möjlighet att stärka arbetet med att skapa en jämställhet mellan kvinnor och män.
Målet med projektet är att öka kunskapen om kvinnliga gemenskaper mellan 1960-1999 genom att studera kvinnors sätt att agera politiskt, socialt och kulturellt inom den kvinnliga sfären symöte. Centralt är också att dokumentera det textila arvet vilket kommer att sparas i en databas för framtida forskare. Några viktiga frågor kommer att vara hur symötet formades av gruppen samt vilken funktion symötet hade i samhället liksom vad som tillverkades.
Många av de kvinnor som deltog i symötena har idag passerat 80 år. Från symötena finns inga skriftliga dokument vilket gör det angeläget att skapa kunskap om den kvinnliga gemenskapen genom intervjuer och dokumentation av deras textilier. På så sätt bevaras kunskapen om symötet och dess funktion i samhället under 1900-talet.
