Fakta om projektet
Projektledare
Daniel Alvunger
Övriga projektmedlemmar
Eva Klope, Linnéuniversitetet
Maria C Johansson, Malmö universitet
Per-Åke Rosvall, Umeå universitet
Camilla Gåfvels, Konstfack
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Malmö universitet, Umeå universitet, Konstfack
Finansiär
Nämnden för lärarutbildning, strategisk satsning på Yrkeslärarprogrammets vetenskapliga bas
Tidsplan
2024–
Ämne
Pedagogik (Institutionen för didaktik och lärares praktik, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Yrkesutbildningar ska bidra till relevant kompetens för arbetsmarknaden och inte minst till ungas möjlighet att självständigt forma och utöva inflytande över sina liv. Detta kräver samverkan mellan skola och arbetsliv, vilket kan innebära utmaningar.
Andra problem som lyfts fram är att yrkesutbildningar reproducerar traditionella könsmönster genom ungas val av utbildning som återspeglar den könssegregerade arbetsmarknaden. Ungas intresse för yrkesutbildning är vikande och arbetsgivare har svårt att rekrytera, särskilt till samhällsbärande yrken inom till exempel vård och industri.
De senaste åren har vi sett hur statsmakten prioriterat samverkans- och innehållsfrågor, breddad rekrytering och att bryta könsstereotypa val av yrkesutbildningar. Ett annat aktuellt exempel är att skollagen från 2023 föreskriver att lokala arbetsmarknadsbehov ska styra regional dimensionering av yrkesutbildning och utökad kommunsamverkan.
För att möta och hantera dessa olika problem finns sedan ett par decennier dessutom olika koncept för yrkescollege som ska verka för förbättrad samverkan mellan skola och arbetsliv, där teknikcollege (TC) och vård- och omsorgscollege (VOC) är de mest framträdande. Dessa initiativ har i mycket liten utsträckning utforskats.
En pilotstudie genomförd inom en gymnasieskola med TC visade att den lokala styrgruppen värderar generella yrkeskunskaper som viktigare än spetskompetens. För arbetslivsföreträdarna står rekryteringsbehov i centrum, men de prioriterar att eleverna lär sig en mångfald av tekniker för att snabbt kunna anpassa sig till olika företag i området. Skolledningen uppskattar kreativiteten hos arbetslivsföreträdarna och värdesätter initiativ som till exempel skapandet av fadderföretag. Däremot finns en försiktighet att ge alltför stort utrymme för externa att villkora lärandemål.
Studier visar samtidigt att det finns en tendens att traditionellt maskulint kodade yrkesutbildningar tillskrivs högre materiellt värde för lokal tillväxt och specialiserade kunskaper än feminint kodade, där VOC mer anses karakteriseras av generiska och generella kompetenser. Både TC and VOC anordnar aktiviteter för att locka studenter, men här framträder skillnaden att TC specifikt lyfter fram ”tjejkvällar” med företagsbesök.
Projektet är en del av forskningen i forskargrupperna Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP) och Forskargruppen med inriktning mot yrkesutbildning, samt i Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring.
Medarbetare