Projekt: Transformationer av transformationer. En tvärvetenskaplig studie av elevers meningsskapande genom transformationer av representationer i naturvetenskaplig undervisning

Syftet med det här utvecklings- och forskningsprojektet, som genomförs i grundskolans årskurs 4–6, är att ge oss en djupare förståelse av hur elever kan stöttas i sitt meningsskapande när de ska förflytta sig mellan sina vardagserfarenheter och en naturvetenskaplig förståelse av naturfenomen som exempelvis "värme". I projektet samarbetar vi med lärare för att hitta sätt att arbeta medvetet med att representera innehållet genom olika semiotiska modaliteter som verbalspråk, agerande, bilder, och modeller, inklusive metaforanvändning.

Fakta om projektet

Projektledare
Professor Kristina Danielsson, institutionen för svenska språket
Övriga projektmedlemmar
Fil dr Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet; fil dr Fredrik Jeppsson, Linköpings universitet; docent Jan Svanlund, Stockholms universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Stockholms universitet samt deltagande skolor
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 januari 2018-31 december 2021
Ämne
Svenska med didaktisk inriktning (institutionen för svenska språket, fakulteten för konst och humaniora), naturvetenskapernas didaktik

Mer om projektet

Meningsskapande i naturvetenskapliga klassrum kännetecknas av multimodalitet, dvs. att innehållet medieras och kommuniceras genom många olika resurser, som agerande, verbalt språk, gester, symboler och olika
modeller. Ämnesinnehållet representeras alltså på många sätt och det transformeras (förflyttas och omformas) mellan olika representationer som används för att lyfta fram olika aspekter av naturvetenskapliga fenomen.

Varje representation eller modalitet har olika potential för meningsskapandet inom området och i den kommunikativa situationen. Därför behövs flera olika resurser för att tala om och beskriva olika aspekter av innehållet. För eleverna innebär det ett krav på att växla mellan och integrera t.ex. verbalspråk, gester, kemiska/matematiska symboler och 2- eller 3-dimensionella modeller. Tidigare forskning har visat att samtal om hur innehållet representeras är ovanliga, särskilt när det gäller andra modaliteter än verbalt språk. Därför finns det skäl att utveckla arbetsformer och en didaktisk medvetenhet hos lärare som gör det möjligt för dem att samtala med eleverna om olika representationers potential för meningsskapande.

I projektet intresserar vi oss för hur övergångar mellan makroskopiska (det vi kan uppfatta med våra sinnen) och mikroskopiska (som inte kan uppfattas med våra sinnen) förklaringsmodeller kan stödjas genom representationer i olika modaliteter (ord, bild, modeller och liknande) som förklarar naturfenomen såväl på en makroskopisk som en mikroskopisk nivå och dessutom länken däremellan.

Data består av video- och ljudinspelningar av klassrumsinteraktionen och de texter som eleverna skapar. Dessutom intervjuas lärare och elever. Analyserna baseras på det socialsemiotiska perspektivet där de val som görs i en kommunikativ situation ses som ett resultat av sociala, kulturella och situationella faktorer (t.ex. deltagare och tillgängliga modaliteter och resurser). Vi undersöker särskilt hur olika representationer – inklusive metaforer – möjliggör eller utmanar meningsskapandet hos den som producerar och den som tar del av representationen.