Projekt: Transport av järn, mangan och fosfor i norra Grönlands glaciärfjordar under en smältsäsong: faser, drivkrafter, transportvägar och ekologiska effekter
Detta projekt, baserat på unika provserier och fartygsdata insamlade under GEOEO-expeditionen 2024, kommer för första gången att klarlägga hur järn, mangan, fosfor och kol transporteras, omvandlas och återcirkuleras inom glaciär-fjord-hyllsystemen i norra Grönland, en av de mest avlägsna och snabbast uppvärmda regionerna på jorden.
Fakta om projektet
Projektledare
Changxun Yu (forskning) och Mats Åström (finansiering)
Övriga projektmedlemmar
Marcelo Ketzer, och Hanna Farnelid, Linnéuniversitetet
Christian Stranne, Stockholms universitet
Viktor Sjöberg, Örebro Universitet
Virtasalo Joonas, Geologiska forskningscentralen
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Örebro Universitet, Geologiska forskningscentralen
Finansiär
Vetenskapsrådet, årliga öppna utlysningen 2025
Tidsplan
1 jan 2026–31 dec 2029
Ämne
Miljövetenskap (institutionen för biologi och miljö, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupp
Miljögeokemi
Linnaeus University Centre (Lnuc)
Linnaeus University Centre for the Environment (CENWIN)
Kunskapsmiljö
Kunskapsmiljö Linné: Vatten
Mer om projektet
Grönlands glaciärer smälter i allt snabbare takt och släpper ut stora mängder glacialt smältvatten i nedströms fjordar och kusthav. Detta smältvatten är berikat inte bara på lösta mineralnäringsämnen – i synnerhet järn (Fe), mangan (Mn) och fosfor (P), som direkt kan stimulera biologisk aktivitet – utan också på finfördelade mineralpartiklar (”glacialt mjöl”) som kan frigöra ytterligare näringsämnen och interagera med, omvandla eller binda organiskt material. Därmed har smältvatten från Grönlands glaciärer stor potential att öka den biologiska produktionen, påverka marina näringsvävar och reglera effektiviteten hos den biologiska kolpumpen samt den efterföljande kolinlagringen i nedströms fjord–hyllsystem.
Under GEOEO-expeditionen North of Greenland 2024 samlade vi in över 1 000 prover från (i) 26 CTD-stationer, med huvudfokus på Victoriafjorden – där en omfattande subglacial smältvattenplym observerades – samt dess sammanlänkade Nordenskjöldfjorden och intilliggande shelfområden; och (ii) glaciala smältvattenströmmar, bäckar och sjöar i närliggande avrinningsområden. Baserat på dessa unika provserier och tillhörande fartygs- och hjälpdata kommer projektet att kombinera traditionella geokemiska analyser med synkrotronbaserad röntgenspektroskopi och spektromikroskopi, stabil isotopanalys och vattenmassmodellering för att:
- fastställa den rumsliga fördelningen av lösta och syralösliga partikulära fraktioner av Fe, Mn och P i vattenkolumnen över fjord–hyllsystemen i norra Grönland,
- identifiera de dominerande partikulära faserna som transporterar smältvattenhärlett Fe, Mn och P och klarlägga hur dessa faser omvandlas nedför fjorden genom abiotiska och biotiska processer,
- utvärdera hur glacialt smältvatten och tillhörande nedströmsflöden av Fe, Mn och P påverkar näringsupptag och kolfixering hos primärproducenter, och därigenom den biologiska kolpumpen och kolinlagringen i norra Grönlands fjord–hyllsystem,
- utveckla en konceptuell modell på landskapsskala som visar hur subglacialt smältvattenutflöde och relaterade biogeokemiska processer förväntas omforma fjord–hyllsystemen i norra Grönland i takt med fortsatt arktisk uppvärmning.
Resultaten kommer att ge nya insikter i hur smältvatten från norra Grönlands marint terminerande glaciärer påverkar ekosystemens produktivitet och struktur samt driver inlagring och långtidslagring av organiskt kol i nedströms fjordar och shelfhav. Projektet kommer dessutom att bidra till globala insatser för att förstå och skydda marina ekosystem i en tid av snabb klimatförändring.
Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Miljögeokemi, i Linnaeus University Centre for the Environment (CENWIN) samt i Kunskapsmiljö Linné: Vatten