Fakta om projektet
Doktorand
Sara Wireklint
Övriga projektmedlemmar
Carina Elmqvist, Linnéuniversitetet, Katarina Göransson, Högskolan Dalarna
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet och Region Kronoberg
Finansiär
Region Kronoberg, Akutkliniken
Tidsplan
2015 -11-16 till preliminärt första kvartalet 2023
Ämne
Vårdvetenskap (Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Fakulteten för hälso- och vårdvetenskap)
Mer om projektet
Syftet med triage är att ge rätt vård till rätt patient i rätt tid genom att skapa en medicinskt korrekt turordning till läkarbedömning, ett kösystem som baseras på medicinsk angelägenhetsgrad. Genom triageringen identifieras de som utan risk för försämring kan vänta på läkarundersökning, samt de som inte kan vänta. Vid triagering ska även den potentiellt sjuke kunna urskiljas. Kort sammanfattat - triage handlar om att bedöma hur snabbt någon är i behov av läkare.
Triage är en sjuksköterskeuppgift, och som stöd i arbetet används en s k triageskala. Den senaste kartläggningen av triage i Sverige genomfördes 2010, och visade att i princip alla akutmottagningar använde triage, och att drygt 60% använde sig av den svenska triageskalan Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS). METTS har därefter vidareutvecklats, och 2012 byttes namnet till Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) och skalan varumärkesskyddades. Dock påvisade en SBU rapport 2010 att det saknades tillräcklig vetenskaplig evidens för någon av de triageskalor som vid den tiden användes i Sverige, och att evidensen för METTS var undermålig. Det saknas studier om triage generellt och RETTS© specifikt, varför följande studier är planerade och/eller genomförda i syfte att belysa triage och triagerelaterat arbete i Sverige.
För att få kunskap om triageskalans tillförlitlighet, dvs om sjuksköterskorna har/får möjlighet att bedöma samma patient likadant med hjälp av triageskalan, har en studie genomförts på två akutmottagningar. Resultatet publicerade i International Emergency Nursing 2018. Vårt resultat visade att när 28 sjuksköterskor triagerade 46 patientfall fick 15% av patientfallen samma triage nivå, en spridning av triage nivåer över den skarpa gränsen stabil/instabil patient kunde påvisas i 46% av fallen, vilket kan få allvarliga konsekvenser för patienter sett ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
En nationell kartläggning av arbete med triage i Sverige är genomförd och publicerad i Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2021. Det var 75% svarsfrekvens, och resultatet visade att drygt 90% av alla deltagande akutmottagningar triagerade och att RETTS© var den mest använda triageskalan. Dock kunde differenser påvisas avseende hur RETTS© användes och hur utbildningsinsatserna i triage/RETTS© genomfördes, varför det är svårt att säga att det är en enhetlig triageskala som används.
En validitetsstudie av RETTS© är genomförd, och kommer att skickas för publicering första kvartalet 2022. Med validitet avses att se om triageskalan mäter det den ska mäta, dvs kan sjuksköterskan med hjälp av triageskalan urskilja vilken patient som är mer sjuk än den andre? Spelar de årliga uppdateringarna någon roll? Finns det andra faktorer som kan påverka triageringen? Utfallsmått i studien är tio-dagarsmortalitet och inläggning på intensivvårdsavdelning.
Sista studien är en intervjustudie med sjuksköterskor från hela landet, i avsikt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att triagera. Datainsamling påbörjas våren 2022.
Projektet är en del av forskningen i CISA (Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård)
