Grupp tonåringar volontär hålla händerna i cirkel för lagarbete

Projekt: Patientdelaktighet i rättspsykiatrisk vårdmiljö (USEFOR)

Projekteten avser undersöka hur patientdelaktighet kan förstås i rättspsykiatrisk högsäkerhetsmiljö.

Fakta om projektet

Projektledare
Ulrica Hörberg
Övriga projektmedlemmar
Andreas Söderberg, Mikael Rask, Linnéuniversitetet, Märta Wallinius, Lund, Christian Munthe Göteborgs Universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Rättspsykiatriska Regionkliniken VÄXJÖ, CELAM, DIPS, Rättspsykiatriska regionkliniken Vadstena
Finansiär
Forte 2018, utveckling av evidensbaserad praktik inom rättspsykiatri: tvärvetenskaplig kartläggning och metodutveckling för en mångfacetterad och sårbar patientgrupp
Tidsplan
1 februari 2019–31 december 2026
Ämnen
Vårdvetenskap, (institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälso- och livsvetenskap)
Forskargrupper
HVL, SKARP, FORE-EVIDENS, CELAM

Mer om projektet

Projektet USEFOR handlar om och syftar till att studera delaktighet i rättspsykiatrisk kontext. Enligt svensk hälso- och sjukvårdslag (Patientlagen §5) ska vården verka för patientdelaktighet och vården ska utgå från patientens vilja. Rättspsykiatrisk vård utgår från samma lagar som styr all sjukvård men har tilläggslagar som styr tvångsvården. Tvångsvård och patientdelaktighet har en naturlig motsättning, vilket medför särskilda och ännu outforskade utmaningar inom den rättspsykiatriska vården.

Det finns gott om stöd för att patientdelaktighet generellt i vården är bra och gynnar patienten. I SBU-rapporten 287/2018 framgår i en systematisk översikt över svenska kvalitativa studier avseende patienters upplevelse av rättspsykiatrisk vård att patienterna upplever en utsatthet och en brist på delaktighet och autonomi. Forskningen inom detta område är dock ytterst knapphändig.

Hur patientdelaktighet förstås i en miljö där patienter tvångsvårdas är mycket relevant, i synnerhet då fler och fler regioner antar begreppet personcentrerad vård där delaktighet i form av ett delat beslutsfattande är centralt.

Första studien inom projektet är en fenomenologisk intervjustudie som fokuserar hur personal i rättspsykiatrisk högsäkerhetsmiljö arbetar för att stödja patienters delaktighet. Resultatet visar att begreppet är komplext och att det finns en tvetydighet kring vad som inryms i delaktighetsbegreppet. Vårdarna förväntas stödja delaktighet samtidigt som de ska upprätthålla säkerhet och rutiner, vilket kan ses som en del av det som kallas "the dual role dilemma"

Den andra studien kommer att följa upp och fördjupa dessa och tidigare resultat genom att intervjua patienter utifrån frågeställningen hur de upplever möjligheter till delaktighet i rättspsykiatrisk högsäkerhetsmiljö. Studien flyttar fram den aktuella forskningsfronten inom området då den försöker förstå hur delaktighet är möjlig och vilka konsekvenser som följer av sådan i den rättspsykiatriska vården, relaterat till utvecklingen med personcentrerad vård.

Tredje studien kommer genom intervjuer med patienter undersöka hur de upplever sin medverkan i förvaltningsrätten. Prövningarna om vården ska fortsätta sker var sjätte månad. I förhållande till delaktighet är detta forum särskilt intressant.

Fjärde studien kommer att undersöka hur vårdrelationen och vårdkvalitén samvarierar med upplevd delaktighet hos patienter och personal. Detta med hjälp av frågeformulären VSI (Verbal and Social Interaction) och QPC-FIP (Quality in Psychiatric Care – Forensic inpatiens)

Projektet är en del av forskningen i forskargrupperna Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund (HVL) och Social-, kommunal-, allmän- och rättspsykiatrisk vård (SKARP)