Grafik som illustrerar bandy, skridskohastighet och acceleration.

Projekt: Utvecklingen av skridskohastighet i bandy (USB-projekt)

Välutvecklade skridskofärdigheter och förmåga att accelerera och bibehålla en hög skridskohastighet kan betraktas som de viktigaste prestationsindikatorerna inom bandy eftersom de ger spelare möjlighet att prestera bättre än sina motståndare (t.ex. att vinna bollen, att åka snabbt in på ett fritt utrymme för att ta emot och passa eller skjuta bollen etc.). Följaktligen är det avgörande att få en omfattande förståelse för skridskoteknik och sportspecifika träningsstrategier som syftar till att förbättra accelerationen och hastigheten för skridskoåkning i bandy.

Fakta om projektet

Projektledare
Haris Pojskic, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Roland Johannes Wilhelmus van den Tillaar (Nord University, Norge), Håkan Andersson (High-Performance Center – Växjö, Sverige)
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Nord University, High-Performance Center – Växjö, Svenska Bandyförbundet
Finansiärer
Linnéuniversitetet, Nord University, High-Performance Center – Växjö, Svenska Bandyförbundet
Tidsplan
1 sep 2022–31 dec 2026
Ämne
Idrottsvetenskap (institutionen för idrottsvetenskap, fakulteten för samhällsvetenskap)
Forskargrupp
Hållbar idrott och prestation (HIP)
Kunskapsmiljö
Kunskapsmiljö Linné: Hållbar hälsa​

Mer om projektet

Med tanke på att elitbandyspelare åker skridskor i mycket höga hastigheter är det rimligt att dra slutsatsen att snabb acceleration och hög maximal hastighet är centrala färdigheter i bandy. Därför är projektets övergripande mål att få en omfattande förståelse för skridskoteknik och sportspecifika träningsstrategier på och utanför isen för att förbättra accelerationen och hastigheten för skridskoåkning.

Projektet kommer att genomföras i flera steg. Först, kommer vi att profilera skridskoaccelerationen och maximal hastighet för elit junior och senior manliga och kvinnliga spelare. För det andra kommer den att utforska potentialen hos bärbara sensorer (t.ex. accelerometer - IMU) för att detektera och mäta glid-för-glid spatiotemporala variabler som glidlängd och -tid, steglängd och frekvens. Denna information skulle ge värdefull insikt i skridskotekniken som används i accelerations- och ”steady-state”-fasen. För det tredje kommer studien att undersöka de akuta effekterna av skridskospecifika träningsmetoder, såsom assisterade (AS) och sprints med motstånd (SM), på skridskoåkningens biomekanik (t.ex. ”glid-för-glid” steg och ledkinematik och muskelaktivering).

Att tillämpa dessa träningsmetoder i bandy utan att känna till dess akuta effekter på skridskoåkningens biomekanik skulle dock vara godtyckligt vilket potentiellt ökar risken för skador. Det skulle vara fördelaktigt för bandyspelare och tränare att veta om AS och SM på samma sätt kan förbättra accelerationen och den maximala skridskohastigheten med tanke på den låga friktionen på isen. Att förstå potentialen hos fysiska tester för att förutsäga skridskoåkningsprestanda kan dessutom vara avgörande för att utforma lämpliga, bandyspecifika styrke- och konditionsprogram som involverar träningsmetoder både på och utanför isen.

Projektet är en del av forskningen i forskargruppen Hållbar idrott, prestation och ledarskap (HIP) och Kunskapsmiljö Linné: Hållbar hälsa.

Publikationer