Projekt: Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande

Syftet med detta projekt är att identifiera och analysera våldsutsatta kvinnors behov och förväntningar men också erfarenheter av att erhålla stöd och behandling. Genom projektets fyra delstudier sammanfogas olika perspektiv i sökandet efter svaret på frågan: Vad fungerar och varför?

Fakta om projektet

Projektledare
Lotta Agevall Gross
Övriga projektmedlemmar
Johanna Thulin och Cecilia Kjellgren, Linnéuniversitetet; Mikael Skillmark, Jönköping University; Verner Denvall, Lunds universitet
Finansiär
Forskningsrådet Forte
Tidsplan
2019–2023
Ämne
Socialt arbete (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för samhällsvetenskap)

Mer om projektet

Våld i nära relationer är ett globalt problem. Enligt WHO beräknas mellan var tredje och nära nog varannan av världens kvinnor ha erfarenhet av våld i nära relationer. I Sverige sker cirka 15 000 polisanmälningar av kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Mörkertalet antas dock vara stort.

Våldsutsattheten får långtgående konsekvenser för den enskildes psykiska och fysiska hälsa, liksom för kvinnans ekonomiska trygghet. Tyvärr finns det idag begränsat med kunskap om utfallet av de interventioner som genomförs inom socialtjänsten.

Syftet med studien

Syftet med denna studie är att identifiera och analysera våldsutsatta kvinnors behov och förväntningar men också erfarenheter av att erhålla stöd och behandling. Genom att inhämta kunskap om deras situation och deras berättelser om behovet och erfarenheterna av att erhålla stöd och behandling av socialtjänst, kvinnojour och övriga myndigheter, undersöker vi behandlingsarbetets effekter i relation till andra omständigheter som har haft betydelse för kvinnans hälsa och välbefinnande.

Genom projektets fyra delstudier sammanfogas flera olika perspektiv i sökandet efter svaret på frågan: Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande.

I studien undersöker vi vilken betydelse stöd från socialtjänst eller kvinnojour får för kvinnor som blivit utsatta för våld, vilken insats som kan ha varit särskilt verksam och hur livssituationen eventuellt har förändrats. Vi undersöker även själva behandlingen och samverkan omkring den våldsutsatta.

Fyra delstudier

Studien är uppdelad i fyra delstudier:

1. Behandlande samtal med våldsutsatta kvinnor inom socialtjänsten: Vad görs och varför?

Syftet med delstudie 1 är att analysera innehållet i behandlande samtal mellan våldsutsatta kvinnor och socialarbetare och hur socialarbetare beskriver och motiverar genomförandet av behandlingen.

Kontaktperson för delstudie 1 är Mikael Skillmark.

2. Effekter av specialiserad behandling för kvinnor utsatta för våld i nära relation - behandling eller stöd? En jämförelse mellan socialtjänstens och kvinnojourens insatser.

I delstudie 2 undersöker vi vilken betydelse stöd från socialtjänst eller kvinnojour får för kvinnor som utsatts för våld i nära relation, om något varit särskilt hjälpsamt och hur livssituationen eventuellt har förändrats. Studien är en före- och eftermätning som utgår från flera olika självskattningsinstrument.

Kontaktpersoner för delstudie 2 är Johanna Thulin och Cecilia Kjellgren.

3. Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av att erhålla stöd från socialtjänsten.

I delstudie 3 undersöker vi vilka omständigheter i kvinnornas vardag som påverkar deras hälsa och välbefinnande. Forskningsstudien är en kvalitativ intervjustudie.

Kontaktperson för delstudie 3 är Lotta Agevall Gross.

4. Vad fungerar och varför? Betydelsen av interventioner och organisationers samverkan för våldsutsatta kvinnors hälsa och välbefinnande.

Delstudie 4 är en vinjettstudie i vilken vi undersöker hur samverkan runt en våldsutsatt kvinna ser ut och hur samverkan kan påverka utfallet av insatser.

Kontaktperson för delstudie 4 är Verner Denvall.

Studiens resultat presenteras i vetenskapliga artiklar, på konferenser och genom återkoppling i kommunerna. Undersökningen bidrar med ny kunskap om effekter av insatser och blir viktig för de som arbetar med att stödja kvinnor och barn som har utsatts för våld.

Tilläggsstudie

I projektet undersöks stöd och interventioner som specialiserade kommunala enheter tillhandahåller våldsutsatta kvinnor. 2020 erhöll vi av Forte ett tilläggsbidrag som möjliggjorde att vi också kunde undersöka hur våldsutsatta kvinnors hjälpsökande påverkas av pandemin och deras uppfattning om huruvida kvalitén på interventioner har påverkats av Covid-19. Ett ytterligare syfte med den utökade studien var att undersöka hur professionella aktörer i kommunerna och personal vid kvinnojourer upplever pandemins konsekvenser för deras klienter och hur det påverkar deras insatser.

Publikationer

2022: Balancing in the pandemic: how social workers respond to new risks when supporting clients who experience domestic violence. European Journal of Social Work.

Tidigare publikationer

Forskargruppen har tidigare haft medel från Brottsoffermyndigheten och arbetat tillsammans i projektet Våld i nära relationer – organisering av lokal evidens och utfall av bedömning och behandling. Inom projektet publicerades fyra publikationer:

2019: Lost in comparison: A program theory analysis of performance measurement in social work. Nordic Social Work Research.
2019: The pursuit of standardization in domestic violence social work: A multiple case study of how the idea of using risk assessment tools is manifested and processed in the Swedish social services. Qualitative Social Work; Research and Practice. 18(3), 458-474.
2017: Riskbedömningens logiker i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Socialvetenskaplig tidskrift 24(3-4), 201-218.
2015: Brottsoffer i indikatorland: Öppna jämförelser inom socialtjänstens brottsofferstödjande arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(3-4), 341-358.

Kontakt

Forskarna som deltar i projektet är aktiva i forskargruppen Våld och kön (GAVIS) och nås genom 0772–28 80 00 (växel) och mejl.