Projekt: Välfärdsprofessionellt beslutsfattande – diskretion, principer och program
Detta projekt syftar till att förstå relationen mellan diskretion, principer och program i beslutsfattandet inom professionell välfärd: Vilken betydelse regler, instruktioner, konventioner, beslutsstöd, processcheman, mjukvaruprogram och automatiserade beslutssystem har för hur beslut fattas och för arbetsprocesser. Men också vilket utrymme för individuell professionell bedömning av de enskilda fallens unika aspekter som finns.
Fakta om projektet
Projektledare
Bengt Larsson
Övriga projektmedlemmar
Anna-Maria Sarstrand Marekovic, Magnus Persson, Ylva Ulfsdotter Eriksson
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet
Finansiär
Vetenskapsrådet
Tidsplan
1 jan 2022–31 dec 2025
Ämne
Sociologi (Institutionen för samhällsstudier, Fakulteten för samhällsvetenskap)
Mer om projektet
Frågan om hur professionella beslut fattas har aktualiserats i två debatter det senaste decenniet. Å ena sidan uttrycks förhoppningar och farhågor om att ersätta professionellt beslutsfattande med automatiserade, AI-baserade beslutssystem. Å andra sidan finns en stark reaktion mot new public management (NPM), vilket i Sverige uttryckts i tillitsreformens önskemål om ökat handlingsutrymme för medborgarnära yrkesgrupper. Fortfarande finns dock alltför lite kunskap om såväl professionellt beslutsfattande i sig, som om de konsekvenser den pågående digitaliseringen inom välfärdssektorn har för beslutsprocesserna, för att fullt ut kunna balansera dessa diskussioner.
Diskretion, principer och program
Detta projekt syftar till att förstå relationen mellan diskretion, principer och program i välfärdsprofessionellt beslutsfattande. Det handlar kort sagt om vilken betydelse regler, instruktioner, konventioner, beslutsstöd, processcheman, mjukvaruprogram och automatiserade beslutssystem har för hur beslut fattas och för välfärdsprofessionellas arbetsprocesser. Men också om vilket utrymme för individuell professionell bedömning av de enskilda fallens unika aspekter som finns.
Bakgrunden är forskning som visar att såväl NPM som införandet av processcheman, mjukvarustöd och automatiserade beslutssystem begränsar beslutsfattares utrymme att individuellt värdera varje enskilt fall utifrån sina unika omständigheter. De riskerar att reduceras till ”bildskärmsbyråkrater” som processar beslut som programmerats av ”systemnivåbyråkrater” bestående av ledning, jurister och IT-expertis. Konsekvensen kan bli att beslutsansvar, etisk avvägning och legitimitet reduceras. Samtidigt finns många positiva aspekter av digitalisering och automatisering, vilket är skälet att det införs. De ökar effektiviteten och enhetligheten i bedömningar, och de kan hjälpa till att frigöra utrymme för bedömningar av de svårare fallen, och att förbättra kommunikation och service riktad mot brukare och klienter.
Fyra välfärdsprofessionella grupper och beslutskontexter
Projektet utforskar förekomsten och konsekvenserna av beslutsstödjande och diskretionsreducerande principer (regler, instruktioner och konventioner) och program (sekventiella kedjor av principer i rutiner, processcheman och datorprogram). Detta görs genom att jämföra fyra välfärdsprofessionella grupper och beslutskontexter.
Två rör rättsligt baserad handläggning resulterande i bifall/avslag i asylärenden vid Migrationsverket samt skuldsaneringsbeslut vid Kronofogden. De två andra rör gradering av individer på en standardiserad skala: riskkategorisering i Folktandvårdens Frisktandvård, samt lärares betygsättning i årskurs nio. Genom att jämföra yrkesgrupper och organisationsmiljöer som har olika grader av reglering och standardisering vill vi producera generaliserbara resultat, där nuvarande forskning har studerat enskilda yrkeskårer och välfärdsorganisationer.
Intervjuer och insamling
I fallstudierna utgår vi metodmässigt från institutionell etnografi, vilken är orienterad mot beslutsfattare i formella organisationer och hur de skapar mening av och hanterar de beslutsstöd de använder, oavsett om dessa är dokument eller datorprogram. Vi intervjuar välfärdsprofessionella beslutsfattare inom de fyra kontexterna och samlar etnografisk data rörande hur principer och program används, för att förstå vilken betydelse de har för arbetsorganisation och besluts-process.
Projektet bidrar genom sin jämförande ansats både till teoriutvecklingen och skapandet av generaliserbara resultat på området. Frågorna och resultaten har också en hög samhällsrelevans, eftersom projektet ytterst rör frågor om demokrati och rättssäkerhet och allmänhetens förtroende för välfärdsprofessionella yrkesgrupper och organisationer.