Projekt: Vändpunkter. Entreprenörskapets villkor i Småland över 100 år

Globala sammanhang och nätverk

Eleonor Marcussen, lektor i historia vid Linnéuniversitetet, undersöker hur entreprenörer, som investerat i och flyttat till Småland, använde sig av globala nätverk och kunskaper som de förvärvat inom industrialiseringens processer för att bygga upp sin verksamhet.

Hon vidareutvecklar sina tidigare resultat vilka visat de täta sambanden mellan Stephens verksamhet i Indien och hans investeringar i fastigheter och industri vid Huseby Bruk. Denna forskning bidrog till att visa hur teknik, kunskap och kapital rörde sig på oväntade sätt mellan ekonomiskt svaga men samtidigt resursstarka regioner i Småland och Indien, och mellan dessa och det brittiska imperiets metropoler. Studier av perioden 1870–1920 lyfter fram betydelsen av de globala migrationsflödena och vikten av kapital, kunskap och kontakter för regionens utveckling som genererades av denna mobilitet. Marcussens arbete går nu på djupet i hur Stephens och andra entreprenörer investerade i och påverkade industrialisering av skogs- och jordbruk och en växande export av skogsprodukter från Småland.

Marcussens forskning i projektet bygger på preliminära arkivstudier som ger en systematisk överblick över trävaruföretagens verksamhet och export i Göteborg, Karlshamn och andra städer kopplade till den framväxande exporten av timmer från småländska skogsägare. Det göteborgsbaserade företaget Bark & Warburg har tidigare kunnat kopplas till Huseby Bruk 1870 genom korrespondens och bildmaterial.

Projektet utvidgar tidigare forskning i Husebyarkiven genom att arbeta med källor i svenska, danska och brittiska privat- och bruksarkiv, samt i en rad nationella trävaruhandlares arkiv i Riksarkivets samlingar i Göteborg. Genom arkivforskning skapas en tydlig bild av entreprenörers nätverk, handelspartners och deras lokala och internationella investeringar.

Skogens sociala ekonomi

Kristofer Jupiter, agrarhistoriker vid LNU och Sveriges Lantbruksuniversitet, studerar skogens och skogsbrukets omvandling i Småland från 1860–1920.

Fokus är ställt på landskapets rumsliga förändring och socioekonomiska konsekvenser av att en kollektiv byorganisation och samfällt hävdad skogs- och jordbruksmark individualiserades och privatiserades. Förändringar som orsakades av ägarskiften och nya intressen i skogsbruket, vilka kan hänföras till expansionen av beskogade arealer och produktion för timmer, undersöks. Särskild hänsyn tas till fastigheter som övertas av utländska ägare vars kompetens och kapital genererats utanför Sverige. Arbetet sker genom arkivforskning, främst i bruksarkiv, och analyser av historiska och digitalt bearbetade kartor i GIS.

Studien utgår från Huseby Bruks godsarkiv och använder dokumentation också från andra godsarkiv där så är lämpligt – allt i syfte att få en så representativ bild som möjligt. Kartor upprättade då landskapets hydrologi förändrades kommer att digitaliseras i GIS och analyseras för att se hur människan påverkat naturgivna förutsättningar. Detta gäller främst skogsplantering under Stephens ledning och effekter av utdikning i skog och sjösänkning. Den långdragna rättsliga vattenkonflikten mellan Huseby och Engaholm angående sänkning av sjön Salen är central.

Historiskt källmaterial som visar förändrad markanvändning hämtas från godsarkivens ekonomiska redovisning, generalstabskartan med klassificering av skog baserad på fältinventeringar vid kartans upprättande, och historiska kartor som digitaliseras och georefereras mot den moderna kartan. Kartöverlägg visualiserar fördelningen mellan de agrara markslagen och utgör en viktig del i tolkningen och förståelsen av landskapet. Genom att inkludera olika kartgenerationer kan olika tidsskikt identifieras i GIS för analyser av skogens förändrade nyttjande över tid. Kombinationen av det historiska kartmaterialet och andra statistiska rumsliga arkivkällor som fyller de digitalt genererade GIS lagren med ytterligare information gör denna studie unik.

Huseby Bruk AB

Projektet “Vändpunkter” utvecklar Huseby Bruks permanenta utställning med stöd i ny forskning om brukets omvandling och påverkan på det omgivande samhället och miljön då Joseph Stephens tog över ägande och drift. Utställningen utarbetas i enlighet med STEAM, ett pedagogiskt begrepp som står för Science, Technology, Engineering, Arts, och Maths. Det syftar till att öka inlärningsförmågan hos barn. Huseby använder detta förhållningssätt för att öka barns kunskap om Husebys och Smålands moderna historia på ett tillgängligt och lustfyllt sätt.

Genom medborgarforskning (citizen science) blir allmänheten delaktig i projektets kunskapsproduktion. Det ger en möjlighet att samla in och använda deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper om regionens förflutna och därmed skapa ett ”levande arkiv” för berättelser, texter och bilder. Metoderna förfinas under projektets gång i samarbete med deltagarna i arbetet. Resultatet presenteras i olika form och media.

Projektet är också delaktigt i att etablera ett partnerskap mellan Huseby Bruk AB och ett besöksmål i Storbritannien som gjort godsets eller fabrikens historia och omgivande natur till en del av besöksmålets arbete. På så sätt kan nya pedagogiska lösningar och uppgraderade arbetsmetoder utformas för att bättre förstå och förmedla kunskaper om samhällsomvandlingar. Genom partnerskap hoppas projektet att särskilt kunna fokusera på hur industrialiseringens olika uttryck har påverkat natur, landskap och näringar både i Småland och den aktuella regionen i Storbritannien.

​

Gunnel Cederlöf, professor i historia vid Linnéuniversitetet, är projekt- och forskningsledare för ”Vändpunkter”. Gunnel forskar och undervisar on Indiens moderna historia och om det brittiska imperiet i Asien och Europa, speciellt med inriktning mot miljöhistoria, rättshistoria och kolonialhistoria. Cederlöf ledde även det tidigare projektet ”Huseby i världen”, finansierat av Familjen Kamprads stiftelse.

Eleonor Marcussen, FD i historia och lektor i historia vid Linnéuniversitetet, och hon deltar med forskning och samverkansprogram inom projektet, främst medborgarforskning och en utvecklad utställning vid Huseby Bruk. Hennes forskningskompetens fokuserar miljö och politik, främst i Sydasien (Indien och Bangladesh). Marcussen deltog i det tidigare projektet ”Huseby i världen”, finansierad av Crafoordstiftelsen och Vetenskapsrådet.

Kristofer Jupiter, FD i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar som forskare vid Linnéuniversitetet inom projektet. Hans forskning fokuserar på landskapets historia och det svenska jordbrukets rumsliga organisation och praktik.

Sofie Magnusson, VD Huseby Bruk AB, ansvarar för projektets arbete vid godset Huseby Bruk. Det gamla järnbruket Huseby Bruk är Kronoberg läns största besöksmål. Verksamheten är kunskapsbaserad och ger besökarna inspirerande upplevelser av det förflutna och samtiden genom innovativ och kreativ pedagogik, även kallad ’edutaiment’.

Markus Brunskog, verksamhetsutvecklare på Huseby, leder Huseby Kunskapscenter Skog och Vatten inom Huseby Bruk AB. Han deltar främst i projektets medborgarforskning.

Sanna Karlsson, verksamhetsutvecklare vid Huseby Bruk AB. Sanna är agronom med inriktning mot landsbygdsutveckling och har arbetat inom besöksnäringen vid Huseby Bruk sedan 2016. Hon deltar i projektets medborgarforskning och i utvecklingsarbetet med en utställning på Huseby Bruk.