Fakta om projektet
Projektledare
Fredrik Heinat, Linnéuniversitetet
Övriga projektmedlemmar
Eva Klingvall, Lunds universitet
Deltagande organisationer
Linnéuniversitetet, Lunds universitet
Finansiär
Erik Wellanders Fond
Tidsplan
1 juli 2020 – 30 juni 2021
Ämne
Psykolingvistik, lingvistik, engelska, svenska (Institutionen för språk, Fakulteten för konst och humaniora)
Mer om projektet
Även om det råder stor enighet om att kongruens styrs av syntaktiska relationer, tex mellan huvud och attribut, så finns det gott om exempel på att även semantiken kan påverka kongruens. Josefsson (2014) diskuterar genuskongruens och hävdar att det finns två synsätt: 1) det finns ett kongruenssystem och det är semantiskt, och 2) det finns två kongruenssystem: ett semantiskt och ett syntaktiskt.
Målet med det här projektet är försöka utröna huruvida talare av svenska använder sig att ett eller två system för genuskongruens när de processar svenska. I svenskan finner vi kongruens främst inom nominalfrasen. I fråga om referentiellt/semantiskt genus ser vi klara distinktioner i definita nominalfraser. I (1) ser vi på artikeln den att substantiven har det lexikala genuset utrum, men i (1c) visar adjektivet gammal genuskongruens med nominalfrasens maskulina referent.
- (1a) den gaml-a kvinnan
- (1b) den gaml-a stolen
- (1c) den gaml-e/gaml-a mannen
För att undersöka hur talare av svenska förhåller sig till genuskongruens ska vi genomföra en uppskattningsstudie. I studien undersöker vi hur adjektivändelsen ändrar studiedeltagarnas bedömningar av meningar. Avsikten med studien är att få talares bedömningar av hur väl de accepterar de olika böjningarna. I en senare studie, undersöker vi med hjälp av EEG hur och om dessa bedömningar återspeglas i processandet i realtid. Resultaten kommer säga oss vilket eller vilka system som används vid kongruens.
